H ögerpopulism, -extremism, etc.? <ul><li>Extreme right, far right, radical right, populist right, radical right-wing popu...
Populism? <ul><li>Populism är ett gammalt fenomen; populistiska rörelser fanns under 1800 och tidiga 1900-talen i t ex Tsa...
Trots floran av beteckningar… <ul><li>… råder relativt stor enighet om att vi har att göra med en urskiljbar familj av par...
H ögerpopulism i Europa <ul><li>FPÖ/BZÖ (Österrike) </li></ul><ul><li>Vlaams Belang/Blok (Belgien/Flandern) </li></ul><ul>...
H ögerpopulism i Norden <ul><li>Danmark: </li></ul><ul><ul><li>Dansk Folkeparti. Bildat efter splittring av Fremskridtspar...
Likheter och skillnader mellan de nordiska h ögerpopulistiska partierna <ul><li>Sverigedemokraterna har ett mer kompromett...
I Europaparlamentet… <ul><li>… är högerpopulismen uppdelad i två grupper: </li></ul><ul><li>Freedom and Democracy in Europ...
Tre faser i högerpopulismens utveckling (von Beyme, 1988): <ul><li>1945 – 1955: </li></ul><ul><li>övervintrad/återuppväck...
Fas 4, 2000 – (?): <ul><li>Ekonomiskt mera åt mitten/vänster --“välfärdschauvinism”, protektionism </li></ul><ul><li>Mer ...
Fortfarande ej legitima överallt <ul><li>Belgiska Vlaams Blok förbjöds i november 2004 – men återuppstod omedelbart under ...
Icke desto mindre har den populistiska högern blivit mer legitim i många partisystem <ul><li>Orsaker: </li></ul><ul><ul><l...
Den fjärde fasen har nått… <ul><li>Österrike (?) </li></ul><ul><li>Schweiz </li></ul><ul><li>Italien </li></ul><ul><li>Ned...
Danmark <ul><li>Bakgrund: </li></ul><ul><li>Dansk Folkeparti bildas hösten 1995 efter splittring i Fremskridtspartiet </li...
I början gick det trögt <ul><li>Isolerade i valet 1998 </li></ul><ul><li>Men fick legitimitet via folkomröstningen om euro...
I valrörelsen 2001… <ul><li>..var invandringen huvudfrågan </li></ul><ul><li>I stort sett alla partier spelade på Dansk Fo...
Den fjärde fasen… <ul><li>… hade nått Danmark </li></ul><ul><li>Konsekvenser: </li></ul><ul><li>Åtstramningar i invandring...
Den fjärde fasen i Danmark <ul><li>Orsaker: </li></ul><ul><ul><li>Opinionsklimatet gynnsamt för DFs politik </li></ul></ul...
Den fjärde fasen i Sverige? <ul><li>Sverigedemokraterna har avradikaliserats, men har ett komprometterande förflutet </li>...
Icke desto mindre… <ul><li>… är den fjärde fasen ett faktum i m ånga europeiska l änder </li></ul><ul><li>En tidigare u...
Detta får konsekvenser <ul><li>Den fjärde fasens högerpopulister kommer att spela en drivande roll i: </li></ul><ul><ul><l...
of 20

Nationalism, populism och rasism som politiskt framgångsmedel

A presentation by Anders Widfeldt, fil dr at Aberdeen University at the conference Nationalismens Europa on the 28th of September
Published on: Mar 3, 2016
Published in: News & Politics      
Source: www.slideshare.net


Transcripts - Nationalism, populism och rasism som politiskt framgångsmedel

  • 1. H ögerpopulism, -extremism, etc.? <ul><li>Extreme right, far right, radical right, populist right, radical right-wing populist, populist radical right, new radical right… </li></ul><ul><li>… inte bara kära barn har många namn </li></ul><ul><li>Höger? </li></ul><ul><ul><li>Ja, på den sociokulturella konfliktdimensionen (kultur, tradition, nation, migration) </li></ul></ul><ul><ul><li>Höger – grundsyn att total jämlikhet inte är önskvärd och/eller uppnåelig (Ignazi) </li></ul></ul><ul><ul><li>Höger på den socioekonomiska dimensionen: ansträngning och risktagande leder till ekonomiska skillnader </li></ul></ul><ul><ul><li>H öger på den sociokulturella dimensionen: den egna nationen och folkgruppen bör sättas främst </li></ul></ul>
  • 2. Populism? <ul><li>Populism är ett gammalt fenomen; populistiska rörelser fanns under 1800 och tidiga 1900-talen i t ex Tsarryssland, USA, Latimamerika </li></ul><ul><li>Då ofta fokus på krav från jorbruksintressen </li></ul><ul><li>Modern populism har ett antal kännetecken: </li></ul><ul><ul><li>Ett enkelt vi-och-dom-perspektiv </li></ul></ul><ul><ul><li>Vi = den “vanlige mannen” (sic) </li></ul></ul><ul><ul><li>Dom = den korrumperade eliten, politikerna, byråkraterna </li></ul></ul><ul><ul><li>En en bild av sig själva som helt annorlunda än andra partier, men ändå i den politiska mittfåran </li></ul></ul><ul><ul><li>Enkla lösningar på komplexa problem (“3 miljoner arbetslösa = 3 miljoner för många invandrare”) </li></ul></ul><ul><ul><li>Skepsis mot representativ demokrati (ej nödv antidemokratisk) </li></ul></ul><ul><ul><li>Strävan mot ett mytiskt idealtillstånd (“Heartland”) </li></ul></ul><ul><ul><li>I allmänhet baserat på en karismatisk ledarfigur (men begreppet karisma är svårt att tillämpa) </li></ul></ul>
  • 3. Trots floran av beteckningar… <ul><li>… råder relativt stor enighet om att vi har att göra med en urskiljbar familj av partier </li></ul><ul><li>Vi kan diskutera om ett visst parti skall ingå i familjen eller inte… </li></ul><ul><li>… vi kan diskutera underindelningar, och vad familjenamnet skall vara… </li></ul><ul><li>… men i huvudsak är forskarna överens om att här finns en distinkt grupp av partier </li></ul><ul><li>Huvudsakliga kännetecken: </li></ul><ul><ul><li>Anti-etablissemangsperspektiv (populism) </li></ul></ul><ul><ul><li>Söker politisera invandringen från ett invandringskritiskt perspektiv </li></ul></ul>
  • 4. H ögerpopulism i Europa <ul><li>FPÖ/BZÖ (Österrike) </li></ul><ul><li>Vlaams Belang/Blok (Belgien/Flandern) </li></ul><ul><li>Lega Nord (Italien) </li></ul><ul><li>Front National (Frankrike) </li></ul><ul><li>British National Party </li></ul><ul><li>Jobbik (Ungern) </li></ul><ul><li>Nationella Attackunionen (Bulgarien) </li></ul><ul><li>Storrumänska partiet (Partidul Romania Mare) </li></ul>
  • 5. H ögerpopulism i Norden <ul><li>Danmark: </li></ul><ul><ul><li>Dansk Folkeparti. Bildat efter splittring av Fremskridtspartiet 1995. Starkt (13% 2007) och inflytelserikt – gick något tillbaka i valet i sept 2011 </li></ul></ul><ul><li>Finland: </li></ul><ul><ul><li>Sannfinl ändarna (Perussuomalaiset). Bildat ur spillrorna av Landsbygdspartiet, som gick i konkurs 1995. Länge svagt, men genombrott 2011 (19%; 39 mandat). Dock ej med i regeringen </li></ul></ul><ul><li>Norge: </li></ul><ul><ul><li>Fremskrittspartiet. Bildat 1973 (som Anders Langes Parti). Mycket starkt (22.9% 2009), men ännu inte helt accepterat som potentiellt borgerligt regeringsparti. Tillfällig (?) tillbakag ång i kommunalvalen i sept 2011 </li></ul></ul><ul><li>Sverige: </li></ul><ul><ul><li>Ny Demokrati 1991-1994 </li></ul></ul><ul><ul><li>Sverigedemokraterna – bildade 1988, inträde i riksdagen 2010 </li></ul></ul>
  • 6. Likheter och skillnader mellan de nordiska h ögerpopulistiska partierna <ul><li>Sverigedemokraterna har ett mer komprometterande ursprung än de övriga tre (Bevara Sverige Svenskt, etc) </li></ul><ul><li>Fremskrittspartiet är det minst radikala av de fyra nordiska partierna, och vissa menar att det numera ej tillhör den högerpopulistiska familjen </li></ul><ul><li>FrP betecknar sig självt som “liberalistiskt”; ser sig ej som systerparti till SD och Dansk Folkeparti </li></ul><ul><li>FrP är också ett mer entydigt blockparti (borgerligt) än de övriga tre </li></ul><ul><li>Dansk Folkeparti har kommit klart längst i politiskt inflytande, även i en europeisk jämförelse, även om partiets direkta inflytande minskat efter valet 2011 </li></ul><ul><li>Perussoumalaisets föregångare Landsbygdspartiet i regering 1983-90; Perus såg ett tag ut att bli regeringsparti 2011 </li></ul>
  • 7. I Europaparlamentet… <ul><li>… är högerpopulismen uppdelad i två grupper: </li></ul><ul><li>Freedom and Democracy in Europe (EFD) </li></ul><ul><li>Sannfinl ändarna; Dansk Folkeparti; Lega Nord; LAOS (Grekland), Ordning och Rättvisa (Litauen), UK Independence Party, Staatkundig Gereformeerde Partij (NL) Slovakiska Nationalistpartiet, Mouvement pour la France </li></ul><ul><li>Obundna medlemmar </li></ul><ul><li>FP Ö, Front National, British National Party, Vlaams Belang, Jobbik (Ungern), PRM (Rum.), Attack (Bul), PVV (Wilders, NL) </li></ul><ul><li>Ej m ånga nog att bilda egen partigrupp (krav: 25 medlemmar från sju länder). Gruppen Identitet, Tradition och Suveränitet (ITS) existerade Jan-Nov 2007, men upplöstes av inre splittring </li></ul><ul><li>Euronat, ett försök att utanför EU-parlamentet skapa ett samabetsforum för europeiska nationalistiska partier </li></ul><ul><li>Men det är svårt för nationalister att ena sig… </li></ul>
  • 8. Tre faser i högerpopulismens utveckling (von Beyme, 1988): <ul><li>1945 – 1955: </li></ul><ul><li>övervintrad/återuppväckt fascism </li></ul><ul><li>1955 – 1980: </li></ul><ul><li>populistisk protest </li></ul><ul><li>1980 – : </li></ul><ul><li>ökat väljarstöd; invandringskritik </li></ul>
  • 9. Fas 4, 2000 – (?): <ul><li>Ekonomiskt mera åt mitten/vänster --“välfärdschauvinism”, protektionism </li></ul><ul><li>Mer tonvikt vid EU-kritik </li></ul><ul><li>Invandringskritik med fokus på Islam </li></ul><ul><li>Ökad legitimitet och politiskt inflytande – </li></ul><ul><li>indirekt… </li></ul><ul><li>… och direkt </li></ul><ul><ul><li>Regeringsmedverkan (Österrike 2000-2007, Italien [1994], 2001-2006, 2008-, Nederländerna 2002-03, Schweiz 2007-, Slovakien 2006-2010; Polen 2006-2007) </li></ul></ul><ul><ul><li>Parliamentariska stödpartier för regeringar, med inflytandemöjligheter (Danmark 2001-2011; Nederländerna 2010-; ev. Norge 2001-2005) </li></ul></ul>
  • 10. Fortfarande ej legitima överallt <ul><li>Belgiska Vlaams Blok förbjöds i november 2004 – men återuppstod omedelbart under nytt namn: Vlaams Belang </li></ul><ul><li>Belgisk Cordon Sanitaire kvarstår – och Vlaams Belang gick tillbaka i valet i juni 2010 </li></ul><ul><li>Front National i Frankrike fortfarande ej insläppt i andra omgångens karteller vid val till nationalförsamlingen </li></ul><ul><li>Misslyckat försök att förbjuda tyska NPD </li></ul>
  • 11. Icke desto mindre har den populistiska högern blivit mer legitim i många partisystem <ul><li>Orsaker: </li></ul><ul><ul><li>Etablerade borgerliga partier behöver en ny resurs i kampen mot vänsterblocken – som har förstärkts av gröna partier </li></ul></ul><ul><ul><li>Högerpopulisterna själva har blivit skickligare – mer sakpolitiskt kompetenta, mer ansvarsfulla i sitt uppträdande </li></ul></ul><ul><li>Konsekvenser: </li></ul><ul><ul><li>Politiska </li></ul></ul><ul><ul><li>Samhälleliga </li></ul></ul>
  • 12. Den fjärde fasen har nått… <ul><li>Österrike (?) </li></ul><ul><li>Schweiz </li></ul><ul><li>Italien </li></ul><ul><li>Nederländerna </li></ul><ul><li>Östeuropeiska länder som Slovakien, ev. Polen… </li></ul><ul><li>… och Danmark! </li></ul><ul><li>Danmark är det mest illustrativa exemplet. Dansk Folkeparti har/hade från sin position utanför själva regeringen större sakpolitiskt inflytande än motsvarande partier i Österrike, Italien osv. </li></ul>
  • 13. Danmark <ul><li>Bakgrund: </li></ul><ul><li>Dansk Folkeparti bildas hösten 1995 efter splittring i Fremskridtspartiet </li></ul><ul><li>Saknar i början legitimitet, men Pia Kjaersgaard och hennes medarbetare arbetade systematiskt på att: </li></ul><ul><ul><li>Bygga upp en fungerande partiorganisation (kaos i FrP) </li></ul></ul><ul><ul><li>Utarbeta ett fungerande partiprogram. Överger FrPs skatteprotest; fokus på invandring, välfärd för den danska befolkningen och EU-kritik </li></ul></ul><ul><ul><li>Rekrytera erfarna politiker från andra partier (socialdemokraten Mogens Camre 1999) </li></ul></ul><ul><ul><li>Odla konstruktiva relationer till andra partier </li></ul></ul>
  • 14. I början gick det trögt <ul><li>Isolerade i valet 1998 </li></ul><ul><li>Men fick legitimitet via folkomröstningen om euron 2000 </li></ul><ul><li>Det är inte extremt att vara emot euron… </li></ul><ul><li>… i synnerhet inte om man är på den vinnande sidan </li></ul><ul><li>Pia Kjaersgaard blev “nej-dronningen” </li></ul><ul><li>Under 2000-2001 inträffade ett antal uppmärksammade våldsbrott med invandrarmedverkan… </li></ul><ul><li>… och 11 september, World Trade Center </li></ul>
  • 15. I valrörelsen 2001… <ul><li>..var invandringen huvudfrågan </li></ul><ul><li>I stort sett alla partier spelade på Dansk Folkepartis planhalva </li></ul><ul><li>Debatten gynnade DF, som gick fram i väljarstöd och mandat… </li></ul><ul><li>… och var nu fullt legitima som samarbetspartners med Venstre och Konservative </li></ul>
  • 16. Den fjärde fasen… <ul><li>… hade nått Danmark </li></ul><ul><li>Konsekvenser: </li></ul><ul><li>Åtstramningar i invandrings- och flyktingpolitiken… </li></ul><ul><li>… familjesammanföring, längre väntetid och skärpta krav på språkkunskaper för permanent uppehållstillstånd, etc. etc. </li></ul><ul><li>Antalet flyktingar minskade drastiskt </li></ul>
  • 17. Den fjärde fasen i Danmark <ul><li>Orsaker: </li></ul><ul><ul><li>Opinionsklimatet gynnsamt för DFs politik </li></ul></ul><ul><ul><li>DF behövdes för att säkra den politiska stabiliteten </li></ul></ul><ul><ul><li>DF är skickliga och “stollefria” – de kan sakfrågorna och det parlamentariska arbetet </li></ul></ul><ul><li>Konsekvenser: </li></ul><ul><ul><li>Har Danmark förändrats? Lena Sundströms bok “Världens lyckligaste folk”…? </li></ul></ul>
  • 18. Den fjärde fasen i Sverige? <ul><li>Sverigedemokraterna har avradikaliserats, men har ett komprometterande förflutet </li></ul><ul><li>Alla andra partier har uttalat att de inte kommer att samarbeta med SD </li></ul><ul><li>SD har ännu inte samma parlamentariska erfarenhet som FrP och DF (eller Soini) </li></ul><ul><li>Fyra NyD-ledam öter 1991-94 blev politiska vildar; en SD -ledamot har nu g ått samma väg, men samma kaos som i NyD är knappast att förvänta i SD(?) </li></ul><ul><li>Rent matematiskt-parlamentariskt skulle alliansregeringen ha mycket att vinna p å disciplinera SD och räkna med dess st öd... </li></ul><ul><li>… men det är än så länge politiskt omöjligt </li></ul><ul><li>Sverige har ännu långt till den fjärde fasen </li></ul>
  • 19. Icke desto mindre… <ul><li>… är den fjärde fasen ett faktum i m ånga europeiska l änder </li></ul><ul><li>En tidigare utfryst partifamilj håller på att bli etablerad </li></ul><ul><li>Tidigare pariapartier blir allt mer rumsrena </li></ul><ul><li>Dels eftersom de behövs för att säkra politisk stabilitet… </li></ul><ul><li>… dels eftersom de blir skickligare, mer pålästa, mindre stökiga och stolliga </li></ul>
  • 20. Detta får konsekvenser <ul><li>Den fjärde fasens högerpopulister kommer att spela en drivande roll i: </li></ul><ul><ul><li>Flykting- och invandringspolitik </li></ul></ul><ul><ul><li>Europapolitik (utvidgning, euron, nya fördrag) </li></ul></ul><ul><ul><li>Andra länderspecifika frågor (t ex språkfrågan i Finland) </li></ul></ul><ul><li>Det politiska och samhälleliga klimatet? </li></ul><ul><li>Mindre tolerans – eller öppnare debatt om integrationsfrågor…? </li></ul>

Related Documents