Narkotikaspaning
på Internet
Slutrapport Projekt Nicks
– ett MOB-finansierat samverkansprojekt mellan
Polisen, Tullverket ...
3
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING........................................................................................
4
8..4 Modus operandi vid enskild handel med narkotikaklassade preparat över Internet................................. 47
...
1
Sammanfattning
Bakgrund
Projekt Nicks har initierats och till stora delar finansierats av Mobilisering mot Narkotika med...
2
Metoderna har utvecklats och anpassats i samverkan med åklagare och andra aktörer med
erfarenhet från denna verksamhet. ...
5
1. Bakgrund1
Regeringen tillsatte i maj 1998 en särskild narkotikakommission för att göra en utvärdering av
samhällets n...
6
2. Projekt ”Nicks” - narkotikaspaning på Internet
Utifrån de rekommendationer som preciserats i rapporten ”Narkotikabrot...
7
2.1.1 Projektledningsgruppen
Projektledningsgruppen som varit verksam under projekttiden har utgjorts av:
• Krinsp Kim N...
8
4. Metod och avgränsningar
Projektet har drivits i form av ett operativt underrättelseprojekt, som bl.a. har syftat till...
9
4.3 Projektvision
I arbetet med utformningen av projektets organisation beaktades möjligheten att skapa förut-
sättninga...
10
Eftersom vi har lättare för att komma ihåg namn än siffror har man infört ett namngivningssy-
stem för datorerna på Int...
11
Berners-Lee13
beskriver själv sin innovation, World Wide Web, enligt följande:
”The Internet (Net) is a network of netw...
12
5.3 Jurisdiktionen på Internet14
Internet och World Wide Web är en global mötesplats som utan att ta hänsyn till nation...
13
Fig.317
Tillgång till Internet och dess expanssion inom Eu 2000-2005
73,6
68,7
66,2
62,3
59,8
58,2
51,2
48,8
47,5
64,4
...
14
Fig. 418
Andel personer efter ålder och kön som någon gång beställt varor
eller tjänster via Internet
0 200 000 400 000...
15
Fig. 519
0
100000
200000
300000
400000
16-24 2003 24-34 2003 16-24år 2004 25-34 år 2004
Andvänt Internet minst en gång/...
16
6.2 Internationell samverkan vid bekämpning av Internetrelaterad brottslighet
Internationell samverkan22
vid bekämpning...
17
Endast ett mycket fåtal polismyndigheter i Sverige har inrättat renodlade IT-brottsrotlar som
handlägger Internetrelate...
18
Rikskriminalpolisens spaningsverksamhet på Internet, som bedrivs av INSE, är att betrakta
som händelsestyrd30
. I de fl...
19
7.1 Verksamhet under projekttiden
Projekt Nicks startade upp 2004-04-01. Det första kvartalet ägnades åt att forma 5 av...
20
Projektet bistod med sakkunskap avseende operativa åtgärder vid bekämpning av Internetre-
laterad narkotikahantering. E...
21
7.1.2 Operativt biträde
Projektet har aktivt sökt upp och erbjudit sina tjänster för samverkande myndigheter. Syftet
ha...
22
• Krinsp Jonas Persson (Utb. 2. Kommunikationsprogram på Internet)
• Krinsp Björn Andersson (Utb. 2. Användarsäkerhet /...
23
• Inbjudan till att medverka vid möte som anordnas av “World Customs Organisation
Electronic Crime Experts’ Group”
8. S...
24
8.2. Riktad e-handel från webbsida
Riktad e-handel från en webbsida kan närmast liknas vid en affär i det dagliga samhä...
25
Fig. 8
Fig. 9
26
Fig. 10
Figurerna 7 till 10 är exempel på riktad e-handel från webbsida.
Sidorna är professionellt utformade med en aut...
27
8.2.1 Modus operandi vid riktad e-handel
Företagen som bedriver riktad e-handel med cannabisrelaterade produkter från w...
28
till olika åldrar, intressen och läggningar. En av de största Communitys för svenskspråkiga är
Lunarstorm med 598 000 b...
29
Lunarstorm riktar sig till ungdomar i hela Sverige. Företaget som äger sidan har ett flertal
anställda och en egen abus...
30
Vem som helst kan skapa ett forum på Internet och bli administratör. Ägaren till ett forum kan
tjäna pengar på vissa tj...
31
Fig. 13 Swecan
Swecan är ett s.k. forum på Internet. Av namnet framgår tydligt inriktningen på detta forum.
Forumet pre...
32
Kopplat till varje huvudinriktning finns ett antal underkategorier, följt av ett antal ämnen som
diskussionerna utgår i...
33
Fig. 15 Medlem ”Forest” profil
I ”Forest” medlemsprofil framgår datum för registrering och medlemskap i Swecan, 2004-10...
34
Profilsidan erbjuder också möjligheter att söka fram en medlems samtliga inlägg i olika dis-
kussionstrådar. Vid en sök...
35
I Avdelningen forum finns ett antal huvudinriktningar. En av dessa heter ”Droger, läkemedel
och drycker” kopplat till e...
36
Domännamnet Flashback.se är registrerat av:
Flashback Media Group AB,
Box 26067
10041 Stockholm.
Swecan och Flashback ä...
37
Fig. 21 Elektronisk anslagstavla: ezboard / säljes
Figur 21 visar en del av en elektroniska anslagstavla på ezboard und...
38
Fig. 23 Diskussionstråd: ezboard/elektroniska anslagstavla/säljes
Fig. 24 Diskussionstråd: eazboard/elektronisk anslags...
39
Fig. 25 www.pillreports.com
Pillreports är en elektronisk anslagstavla som syftar till att sprida konsumentinformation ...
40
IRC beskrivs i dagligt tal som en ”chat” men är i själva verket ett protokoll som möjliggör
chat i realtid över Interne...
41
Fig. 25 IRC – Val av inställningar vid anslutning till IRC-server
För att ansluta sig till en IRC server måste programm...
42
Fig. 27 IRC/ kanal Swecan/ 2005-09-10
Figur 27 visar hur det ser ut när en användare har anslutit sig till en kanal på ...
43
Fig. 28 www.dope-seeds.com / lowryder
På sidan www.dope-seeds.com presenteras ”lowryder” som visas i figur 28. Denna si...
44
En initial åtgärd i syfte att få information om en användare på IRC, är att göra en ”Whois”
fråga. Denna funktion finns...
45
Fig. 31 ICQ
Figur 29 och 30 visar två exempel på kompisprogram. Gemensamt för de flesta kompispro-
gram är att användar...
46
Fig. 32 Skype
Skype är ett program som bär likheter med ”kompisprogrammen” men med fokus på verbal-
kommunikation. Skyp...
47
vanligtvis inte registrering med korrekta personuppgifter. Datorns e-postprogram behöver inte
konfigureras för att anvä...
48
8.4.2 Transferering av narkotika
Transferering av narkotika upplevs som en risk både för köparen och säljaren vid Inter...
49
9. Internet och IT som källor för underrättelseinformation
Internet utgör en näst intill obegränsad möjlighet till info...
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005
of 61

Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005

Published on: Mar 3, 2016
Source: www.slideshare.net


Transcripts - Narkotikaspaning på Internet Projekt Nicks 2005

  • 1. Narkotikaspaning på Internet Slutrapport Projekt Nicks – ett MOB-finansierat samverkansprojekt mellan Polisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten Sekretessprövad version Rikskriminalpolisen Kriminalpolisenheten Narkotikaroteln/IT-brottsroteln RKP KUT RAPPORT 2005:8
  • 2. 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING................................................................................................................................................. 1 1. BAKGRUND ......................................................................................................................................................... 5 2. PROJEKT ”NICKS” - NARKOTIKASPANING PÅ INTERNET ............................................................... 6 2.1 SAMVERKANDE PARTER OCH FINANSIERING AV PROJEKTET.............................................................................. 6 2.1.1 Projektledningsgruppen ............................................................................................................................... 7 2.1.2 Samverkansparter avseende särskilda spaningsmetoder............................................................................ 7 3. SYFTE.................................................................................................................................................................... 7 4. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................. 8 4.1 PROJEKTHYPOTES.................................................................................................................................................. 8 4.2 PROJEKTORGANISATION........................................................................................................................................ 8 4.3 PROJEKTVISION ..................................................................................................................................................... 9 5. INTERNET............................................................................................................................................................ 9 5.1 VAD ÄR INTERNET................................................................................................................................................. 9 5.2 INTERNET DÅ, NU OCH I FRAMTIDEN................................................................................................................... 10 5.3 JURISDIKTIONEN PÅ INTERNET............................................................................................................................ 12 5.4 INTERNETUTVECKLINGEN I SVERIGE .................................................................................................................. 12 5.5 INTERNETANVÄNDNING I SVERIGE ..................................................................................................................... 13 6. BROTTSBEKÄMPNING OCH INTERNETRELATERAD BROTTSLIGHET ..................................... 15 6.1 DEFINITIONEN AV INTERNETRELATERAD BROTTSLIGHET.................................................................................. 15 6.2 INTERNATIONELL SAMVERKAN VID BEKÄMPNING AV INTERNETRELATERAD BROTTSLIGHET ......................... 16 6.2.1 Svenska samverkan med Internationella samverkansorgan avseende Internetrelaterad brottslighet.... 16 6.3 SVENSK POLIS OCH INTERNETRELATERAD BROTTSLIGHET ............................................................................... 16 6.3.1 Åklagarmyndigheterna i Sverige och Internetrelaterad brottslighet........................................................ 17 6.3.2 Tullverket i Sverige och Internetrelaterad brottslighet.............................................................................. 17 6.3.3 Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet, INSE .................................................................................. 17 7. PROJEKT NICKS – VERKSAMHETEN I STORT..................................................................................... 18 7.1 VERKSAMHET UNDER PROJEKTTIDEN................................................................................................................. 19 7.1.1 Underrättelseverksamhet............................................................................................................................. 20 7.1.2 Operativt biträde ........................................................................................................................................ 21 7.1.3 Utbildning för projektdeltagare och samverkansparter ........................................................................... 21 7.1.4 Föreläsare vid de utbildningar som bedrivits av projektet....................................................................... 21 7.1.5 Strategisk/informativ verksamhet............................................................................................................... 22 7.1.6 Framtida åtaganden ................................................................................................................................... 22 8. SPANINGSARBETE OCH INHÄMTNING AV UNDERRÄTTELSEINFORMATION FRÅN INTERNET.................................................................................................................................................................. 23 8.1 PLATTAN I CYBERRYMDEN................................................................................................................................. 23 8.2. RIKTAD E-HANDEL FRÅN WEBBSIDA.................................................................................................................. 24 8.2.1 Modus operandi vid riktad e-handel.......................................................................................................... 27 8.3 ENSKILD HANDEL MELLAN PERSONER................................................................................................................ 27 8.3.1 Mötesplatserna på Internet för att sälja och köpa narkotika eller utrustning för tillverkning av narkotika................................................................................................................................................................ 27 8.3.2 Communitys.................................................................................................................................................. 27 8.3.3 Forum........................................................................................................................................................... 29 8.3.4 Message boards - Bulletin boards / Elektroniska anslagstavlor.............................................................. 36 8.3.5 Chatt............................................................................................................................................................ 39 8.3.6 Kommunikationsprogram som använts vid försäljning av narkotikaklassade preparat och utensilier för tillverkning via Internet. ................................................................................................................................. 44 8.3.7 E-postprogram vid narkotikaförsäljning över Internet............................................................................. 46
  • 3. 4 8..4 Modus operandi vid enskild handel med narkotikaklassade preparat över Internet................................. 47 8.4.1 Anonymitet .................................................................................................................................................. 47 8.4.2 Transferering av narkotika.......................................................................................................................... 48 8.4.3 Transferering av pengar.............................................................................................................................. 48 8.4.4 Referenser .................................................................................................................................................... 48 8.4.5 Beviseliminering .......................................................................................................................................... 48 8.4.6 Övriga iakttagelser...................................................................................................................................... 48 9. INTERNET OCH IT SOM KÄLLOR FÖR UNDERRÄTTELSEINFORMATION ............................... 49 9.1 INHÄMTNING AV UNDERRÄTTELSEINFORMATION FRÅN INTERNET. .................................................................. 49 9.2 AVGRÄNSADE SÖKNINGAR PÅ INTERNET ........................................................................................................... 49 10. NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN VID BEKÄMPNING AV INTERNETRELATERAD NARKOTIKAHANTERING. ................................................................................... 52 10.1 NATIONELL SAMVERKAN .................................................................................................................................. 53 10.2 INTERNATIONELL SAMVERKAN......................................................................................................................... 53 10.2.1 Interpol – en plattform för samverkan mellan medlemsländerna avseende Internetrelaterad narkotikahantering................................................................................................................................................ 54 10.2.2 Projekt Nicks - Intresseförfrågningar från andra länder ........................................................................ 54 11. KONKLUSIONER......................................................................................................................................... 54 11.1 UNDERRÄTTELSESTYRD BROTTSBEKÄMPNING AV NARKOTIKABROTT............................................................ 54 11.2 NARKOTIKASITUATIONEN PÅ INTERNET........................................................................................................... 55 11.3 NARKOTIKABEKÄMPNINGEN PÅ INTERNET SKALL BEDRIVAS UNDERRÄTTELSESTYRT. ................................ 55 11.4 AVSAKNAD AV POLISIÄR NÄRVARO................................................................................................................. 55 11.5 ETT OPERATIVT NÄTVERK ÄR AVGÖRANDE FÖR RESULTATET........................................................................ 56 12. REKOMMENDATIONER ........................................................................................................................... 57 12.1 RIKSKRIMINALPOLISEN BÖR TA ETT NATIONELLT ANSVAR AVSEENDE BEKÄMPNINGEN AV INTERNETRELATERAD NARKOTIKABROTTSLIGHET. ................................................................................................. 57 12.2 NARKOTIKABEKÄMPNINGEN PÅ INTERNET BÖR IMPLEMENTERAS OCH BEDRIVAS KONTINUERLIGT INOM RAMEN FÖR DEN ORDINARIE VERKSAMHETEN, VID RIKSKRIMINALPOLISEN. .......................................................... 58 12.3 UTVECKLING AV ARBETSMETODER BÖR BEDRIVAS I SAMVERKAN MED ÅKLAGARVÄSENDET OCH TULLVERKET.............................................................................................................................................................. 59 12.4 RIKSKRIMINALPOLISEN, ÅKLAGARVÄSENDET OCH TULLVERKET BÖR VERKA FÖR ETABLERINGEN AV ETT GLOBALT OPERATIVT NÄTVERK AVSEENDE INTERNETRELATERAD NARKOTIKABROTTLIGHET, OCH SAMVERKA I DENNA FRÅGA............................................................................................................................................................ 60
  • 4. 1 Sammanfattning Bakgrund Projekt Nicks har initierats och till stora delar finansierats av Mobilisering mot Narkotika med utgångspunkt i en av de rekommendationer som presenterades i rapporten ”Narkotikabrotts- ligheten på Internet”. Rapporten publicerades i juni 2003 och Projekt Nicks startades upp under våren 2004, med ett beräknat slutdatum den 29:e september 2005. Projektet Projekt Nicks är ett operativt underrättelseprojekt som drivits av Rikskriminalpolisen i sam- verkan med tullverket, åklagarmyndigheten och Sveriges sex kriminalunderrättelseregioner. Syfte Projekt Nicks har syftat till att utveckla arbetsmetoder för narkotikabekämpning på Internet. Likaså utveckla samverkansformer mellan rättsvårdande myndigheter nationellt och interna- tionellt i dessa frågor samt presentera rekommendationer för det framtida arbetet inom områ- det. En projektledningsgrupp har etablerats och samverkat med sex multidisciplinära grupper med säte i Sveriges sex kriminalunderrättelseregioner. Målsättningen har varit att varje grupp skall bestå av minst en polis, en tulltjänsteman och en åklagare med kompetens inom narkoti- ka, underrättelseverksamhet, It och gränsöverskridande brottslighet. Denna organisation är tänkt att kunna övergå till ett operativt nätverk. Internetspaning inom polisen Internetspaningsenheten vid RKP har ett utpekat nationellt ansvar för Internetspaning, om det inte av klara skäl bör bedrivas av en polismyndighet. Verksamheten bedrivs händelsestyrt, utifrån anmälan eller begäran om en åtgärd. Svensk polis deltar i ett antal Internationella sam- verkans organ som bedriver strategisk verksamhet inom Cyber Crime. Operativ verksamhet och reflektioner Arbetet som bedrivits inom ramen för Projekt Nicks kan delas in i fyra block: 1) Utbildning, 2) Operativt arbete och metodutveckling, 3) Underrättelseinhämtning, 4) Strategisk- och in- formativ verksamhet. Vid operativt arbete, vid utbildningar, i direktiv och skrivelser har det framgått att det råder skilda uppfattningar om hur spaning på Internet får bedrivas, ibland avseende de mest ele- mentära åtgärderna. Projektet har i sitt arbete lokaliserat ett antal forum och chatkanaler på Internet där det bedrivs riktad e-handel och individuell handel med narkotika, utensilier för bruk och tillverkning av narkotika. Den riktade e-handel som dokumenterats har varit lätt att lokalisera men också svår att bekämpa. I dessa fall är det vanligt att både server, gärningsmän och narkotika är lokalise- rat utanför Sverige. Arbetsmetoder I syfte att identifiera gärningsmän, som är engagerade i narkotikahantering över Internet, har projektet utvecklat och anpassat ett antal arbetsmetoder som prövats i den operativa verksam- heten. Dessa metoder benämns vanligen som särskilda spaningsmetoder och har bestått i in- filtration och bevisprovokation.
  • 5. 2 Metoderna har utvecklats och anpassats i samverkan med åklagare och andra aktörer med erfarenhet från denna verksamhet. Vid nyttjande av dessa metoder har en tydlig avgränsning preciserats, mellan vad som är att betrakta som polisiär spaning och en bevisprovokation. Resultat Inom ramen för det operativa arbetet har projektet registrerat 46 underrättelser. Åtta ärenden har initierats som avsett misstanke om grovt narkotikabrott. Fem av dessa ärenden har lett till åtal och fällande domar. Projektet har även biträtt myndigheter i olika ärenden både med spa- ning och underrättelseinhämtning från Internet. Totalt har ett femtiotal personer frihetsberö- vats, 6 000 ecstasytabletter, 1 hg cannabis, 1 hg amfetamin och en större mängd narkotika- klassade läkemedel samt anabolasteroider har tagits i beslag. Ett antal modus operandi som är länkade till Internetrelaterad narkotikahantering har dokumenterats. Likaså olika tjänster och programvaror som gärningsmännen använt sig av vid denna handel har dokumenterats. Konklusioner Utifrån regleringsbrev och polisens målsättningar torde narkotikabekämpning avseende ung- domar prioriteras och verksamheten bedrivas underrättelsestyrt. Narkotikasituationen på In- ternet kan i det närmaste beskrivas som en öppen drogscen, som är mycket lättillgänglig för ungdomar. Samtliga preparat finns representerade och handeln bedrivs i stort sett helt öppet. Narkotikabekämpningen på Internet skall bedrivas underrättelsestyrt med anpassade metoder. Utan kunskap om plats, person eller modus operandi är möjligheterna till en effektiv narkoti- kabekämpning mycket begränsade. En förutsättning för att kunna bekämpa den riktade e-handeln med narkotika som är gräns- överskridande är tillskapande av ett internationellt operativt nätverk. Avsaknad av polisiär närvaro på Internet, i form av repressiva åtgärder och förebyggande verksamhet, är sannolikt en bidragande orsak till att denna handel med narkotika kan bedrivs så öppet och i en sådan omfattning som sker. Rekommendationer • Rikskriminalpolisen bör ta ett nationellt ansvar för att det bedrivs kontinuerlig under- rättelseinhämtning från Internet, i syfte att identifiera gärningsmän, forum och modus operandi som kan länkas till narkotika. Informationen samordnas vid RKP och delges berörda myndigheter, vilket torde underlätta och skapa förutsättningar för dem att be- driva en effektiv bekämpning av Internetrelaterad narkotikahantering. • Utifrån rådande omständigheter saknas förutsättningar för RKP att ta detta ansvar och bedriva en effektivt underrättesstyrd bekämpning av Internetrelaterad narkotikahan- tering. I avvaktan på organisationstillhörighet utreds rekommenderas att Projekt Nicks övergår till en andra fas, bl.a. i syfte att genomföra presenterade rekommendationer samt implementera arbetsmetoder som en del i den ordinarie verksamheten. • Det fortsatta arbetet bör bedrivas i samverkan mellan polis, tull och åklagarväsendet i syfte att utveckla nya och gamla arbetsmetoder samt skapa förutsättningar för dess le- gitimitet. Likaså bör samverkan ske mellan polis, tull och åklagare i det fortsatta ar- betet med etableringen av ett operativt nationellt och internationellt nätverk.
  • 6. 5 1. Bakgrund1 Regeringen tillsatte i maj 1998 en särskild narkotikakommission för att göra en utvärdering av samhällets narkotikapolitiska insatser sedan mitten av 1980-talet. Med utgångspunkt från ut- värderingen skulle kommissionen bl.a. lägga förslag till effektivisering av narkotikapolitiken. Översynen skulle omfatta lagstiftningen inom området samt insatser för att förebygga miss- bruk och rehabilitera narkotikamissbrukare. Dessutom skulle man se över samhällets insatser för att begränsa tillgången på narkotika. Den 17 januari 2002 överlämnade regeringen sin proposition ”Nationell narkotikahandlings- plan” till riksdagen2 . Propositionen grundar sig i huvudsak på det arbete som narkotikakom- missionen genomfört. I propositionen ger regeringen sin syn på den samlade narkotikapoliti- ken i Sverige. Man slår också fast riktlinjerna för hur en förstärkning av samhällets insatser på narkotikaområdet skall genomföras under åren 2002—2005. Som ett led i regeringens för- stärkta insatser på narkotikaområdet utsågs Björn Fries i januari 2002 till regeringens natio- nella narkotikasamordnare. Narkotikasamordnarens uppdrag är att genomföra och följa upp den föreslagna handlingsplanen. För genomförandet av handlingsplanen avsatte regeringen 325 miljoner kronor under treårsperioden. I narkotikasamordnarens särskilda aktionsplan3 konstateras bl.a. att Internet och andra typer av ny kommunikationsteknologi gör det möjligt för kriminella grupper och nätverk att begå både gamla och nya typer av brott med hjälp av nya metoder. Man betonar också att de rätts- vårdande myndigheterna kommer att behöva använda sig av nya metoder för att bekämpa den organiserade narkotikabrottsligheten. En mycket viktig framtida verksamhet sägs vara att för- svåra att Internet används som hjälpmedel i brottsliga sammanhang. Man betonar särskilt vikten av att förhindra att narkotikan säljs via Internet. I november 2002 startade Rikskriminalpolisens It-brottsrotel ett projekt4 med stöd från reger- ingens nationella narkotikasamordnare. Projektets huvudsakliga syfte var att inhämta mer kunskap om Internets roll och betydelse i dessa sammanhang. Inom ramen för projektet skulle man också lämna förslag på att Internetrelaterad narkotikabrottslighet bör förebyggas och bekämpas. Resultatet från projektet presenterades i en projektrapport5 i juni 2003. I denna rapport lämna- des ett förslag på en brottsförebyggande- och brottsbekämpande strategi6 . Även ett förslag på en implementering av denna strategi preciseras, där man utgår från två projektgrupper som skall arbeta preventivt och repressivt. 1 Projektrapport ”Narkotikabrottsligheten på Internet” – En utmaning för de rättsvårdande myndigheterna och den svenska narkotikapolitiken”. sid. 8.9 2 Prop. 2001/02:91 3 Aktionsplan 2002 – För narkotikapolitisk samordning och mobilisering, sid. 23.24 4 Projektansökan, A-901-3031/02 5 Projektrapport ”Narkotikabrottsligheten på Internet” – En utmaning för de rättsvårdande myndigheterna och den svenska narkotikapolitiken 6 Projektrapport ”Narkotikabrottsligheten på Internet” – Sid. 69 p.7
  • 7. 6 2. Projekt ”Nicks” - narkotikaspaning på Internet Utifrån de rekommendationer som preciserats i rapporten ”Narkotikabrottslighet på Internet”, föreslog MOB att ett repressivt projekt borde Initieras. Rikskriminalpolisens narkotikarotel ansökte om medel hos regerings nationella narkotikasamordnare för att starta projekt ”Narko- tikaspaning på Internet”7 . Ansökan överlämnades 2004-04-16 och beviljades. Projektet starta- de officiellt 2004-05-01 som ”Ett nationellt operativt underrättelseprojekt med fokus på aktö- rerna bakom hanteringen och handeln med narkotika på Internet”. Projektet syftade till att: • öka risken för upptäckt, identifiering och lagföring i samband med att Internet används i syfte att främja framställning, handel och bruk av narkotika; • utveckla effektiva arbetsmetoder och tekniska hjälpmedel i syfte att öka möjligheterna för upptäckt, identifiera och lagföra personer som utnyttjar avancerad teknik och slut- na miljöer för att främja framställning, handel och bruk av narkotika; • utveckla arbetet med att inhämta, bearbeta och analysera information som finns till- gänglig på Internet så att den kan användas som underlag för beslut om inledande av förundersökning och andra operativa insatser mot personer som ägnar sig åt narkoti- kabrottslighet. • Förbättra nationell och internationell samverkan i dessa frågor. • Inhämta internationella erfarenheter inom området. • Presentera rekommendationer för det framtida arbetet inom området. Om syftet med projektet uppnås torde det automatiskt leda till en kartläggning av de Internet- forum i vilka kontakter knyts mellan aktörer, till främjande av framställning, handel och bruk av narkotika samt vilka aktörer som nyttjar dessa fora och vilka modus dessa använder. 2.1 Samverkande parter och finansiering av projektet Projektet har bedrivits under ledning av Rikskriminalpolisens narkotikarotel, i samarbete med Rikskriminalpolisens It-brottsrotel, polisens sex kriminalunderrättelseregioner, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Ett flertal personer har varit delaktiga i arbetet med projektet. Krkom Tommy Andersson vid Rikskriminalpolisens narkotikarotel har varit ansvarig för projektet i samverkan med krkom Stefan Kronqvist, Rikskriminalpolisens IT-brottsrotel. Femtio procent av projektets kostnader har finansierats av ”Mobilisering mot Narkotika” ge- nom Water Kegö, ansvarig för Polis- och Tullfrågor under regerings nationella narkotikasam- ordnare, Björn Fries. 7 ”Narkotikaspaning på Internet” HD 14/04
  • 8. 7 2.1.1 Projektledningsgruppen Projektledningsgruppen som varit verksam under projekttiden har utgjorts av: • Krinsp Kim Nilvall/projektledare/Rkp/narkotika • Krinsp Cecilia Fant/Rkp/narkotika • Krinsp Lena Larsson/Rkp/It-brott/Internetspaningsenheten • Tullinsp. Agneta Holmberg/Tullverket • Kammaråklagare Cathrine Rudström/Åklagarmyndigheten i Uppsala • Kammaråklagare Gunnar Fjaestad/Åklagarmyndigheten i Stockholm 2.1.2 Samverkansparter avseende särskilda spaningsmetoder Utformningen, anpassning och implementering av särskilda spaningsmetoder, avseende be- visprovokation, infiltration och kontrollerad leverans, har genomförts i dialog med: • Krkom Håkan Morin, Rkp/SSI. • Krkom Tommy Andersson, RKP/KPE/Nark • Kammaråklagare Gunnar Fjaestad, 9:e kammaren Stockholms åklagarmyndighet • Kammaråklagare Håkan Rosvall, 9:e kammaren Stockholms åklagarmyndighet • Kammaråklagare Thomas Eliasson, Internationella kammaren, Åklagarmyndigheten i Göteborg • Krinsp. Lars Andersson, PHS • Krinsp. Barry Norman, Västra Götalands polismyndighet, Narkotikaroteln, Göteborg. 3. Syfte Syftet med denna rapport är att visa på var och hur narkotika och utensilier för tillverkning av narkotika säljs på Internet. Vilka narkotikaklassade preparat som försäljs samt beskriva de metoder och instrument som utvecklats för bekämpning av dylika brottslighet. Rapporten kommer även att beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att utveckla samarbetet nationellt och Internationellt mellan rättsvårdande myndigheter, mellanstatliga organ och andra länders rättsvårdande myndigheter. Dessutom skall rapporten innehålla förslag på: 1. Hur ett effektivt arbete med bekämpning av den Internetrelaterade narkotikahanter- ingen kan utformas, samordnas och implementeras i Sverige 2. Hur arbetet med underrättelseinhämtning och bekämpningen avseende dessa brott skulle kunna utvecklas och förbättras 3. Hur det internationella samarbetet vid bekämpningen av gränsöverskridande narkoti- kahantering via Internet, riktat mot Sverige, skulle kunna förbättras.
  • 9. 8 4. Metod och avgränsningar Projektet har drivits i form av ett operativt underrättelseprojekt, som bl.a. har syftat till att identifiera och lagföra personer om nyttjar Internet vid köp och försäljning av narkotikaklas- sade preparat samt utensilier för tillverkning av sådana preparat. Det operativa arbetet har avgränsats till att den initiala brottsmisstanken skall avse ett brott mot narkotikalagstiftningen. 4.1 Projekthypotes När projektet startade av projektet formulerades en projekthypotes; att det är möjligt att bedri- va en effektiv narkotikabekämpning på Internet med grundläggande kunskaper inom narkoti- kabekämpning, It och Internet. Hypotesen är formulerad utifrån det faktum att försäljningen av narkotika på Internet kräver samma grundläggande förutsättningar som i det verkliga livet, ett möte och en kommunika- tion mellan köpare och säljare. Således torde vedertagna metoder vid bekämpning av narkoti- ka, ett pro-aktivt förfarande i kombination med kännedom om person och forum, kunna vara tillämpningsbara på Internet. 4.2 Projektorganisation Vid utformningen av projektets organisation beaktades ett antal faktorer som bedömdes vara av vikt för dess operativa relevans. Detta resulterade i att projektorganisationen kom att bestå av en projektledningsgrupp och sex stycken samverkansgrupper. Samverkansgrupperna utgick från huvudorterna hos polisens sex kriminalunderrättelseregioner8 . En av målsättningarna i detta arbete var att varje enskild samverkansgrupp, inklusive projekt- ledningsgruppen, skulle bli multidisciplinär och kunna verka självständigt. Kompetensen inom gruppen skulle omfatta IT/Internet, underrättelsetjänst, narkotikabekämpning, gräns- överskridande brottslighet och förundersökningsledarskap. Således kom ett flertal grupper att bestå av minst en polis, en tulltjänsteman och en åklagare. Vid valet av åklagare strävade projektet efter att få en sammansättning i projektorganisationen med specialistkunskap inom antingen narkotikabekämpning eller It-brott. Denna utformning av projektorganisation och samverkansgrupper tjänade ett flertal syften. Bl.a. att koppla ihop rättskedjan, från underrättelse till iakttagelse, ett inledande av förunder- sökning till ett ingripande och lagföring för brott. Andra syften var att skapa förutsättningar för en bredare kunskap inom området, ett delat syn- sätt på företeelsen, modus operandi och arbetsmetoder. Likaså skapades förutsättningar för ett positivt underrättelseflöde från enskilda enheter i länet, via samverkansgruppen i kriminalun- derrättelseregionen till projektledningsgruppen. 8 Se promemoria (A-499-388/03) från Rikskriminalpolisen, ”Den nya kriminalunderrättelsetjänsten (KUT)”, 2003
  • 10. 9 4.3 Projektvision I arbetet med utformningen av projektets organisation beaktades möjligheten att skapa förut- sättningar för en framtida verksamhet i bekämpningen av Internetrelaterad narkotikahanter- ing. Som projektets organisation utformats kommer det att finnas förutsättningar för att pro- jektet, efter att det avslutats, skall kunna övergå till ett operativt nätverk i Sverige. Detta har varit projektets vision och att detta nätverk skall kunna ansluta sig via en nationell kontakt- punkt till ett globalt operativt nätverk, med fokus på Internetrelaterad narkotikahantering. 5. Internet I rapporten ”Narkotikabrottslighet å Internet”9 beskrevs Internet ingående om bl.a. vad Inter- net är, grundläggande tjänster på Internet, innehållet på Internet och brottsbekämpning på Internet. Även i denna rapport beskrivs återigen ett antal fakta om Internet som dock berörts i den tidi- gare rapporten. Detta känns nödvändigt då ett antal av dessa fakta stödjer de rekommendatio- ner som kommer att presenteras i denna rapport. 5.1 Vad är Internet10 Internet är ett världsomspännande datonätverk som samverkar utan att det finns någon speci- fik ägare. Internet består av hundratusentals stora och små nätverk av datorer som kommuni- cerar sinsemellan med ett gemensamt språk – TCP/IP. Fig.1 Datorerna i nätverken kan hitta varanda genom att de vid kommunikation har en unik adress, IP-adress / IP-nummer. IP-adressen anges decimalt med en rad siffror som alltid består av fyra tal, separerade med punkter, t.ex. 130.237.100.10 9 Projektrapport ”Narkotikabrottsligheten på Internet” – En utmaning för de rättsvårdande myndigheterna och den svenska narkotikapolitiken”. 10 Källa: Stockholms Universitet / Internet – historik och teknik
  • 11. 10 Eftersom vi har lättare för att komma ihåg namn än siffror har man infört ett namngivningssy- stem för datorerna på Internet, istället för dess IP-nummer. Det kallas Domain Name System (DNS, domännamnsystem) och bygger på att olika delar i namnet avskiljs med punkter. Adressen till Polisen på Internet blir därför http:// www.polisen.se = IP-nummer: 147.186.254.17. ”.se” för Sverige kallas för toppdomän. ”.polisen.” är underdomän (subdomän) till ”.se”. ”http://” är ett anrop som anger vilket protokoll (hyper text transfer protocol) som skall an- vändas. ”www.”(World Wide Web”), är också en identifikation som blivit närmast standard i Internetadresser. Översättningen mellan datorernas namn och deras IP-adresser sköts av datorer som kallas ”name-servers”, eller DNS-servrar. Istället för att ange en datoradress vid namn kan man all- tid ange IP-numret. 5.2 Internet då, nu och i framtiden11 ”Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden vill ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet” – Citat 1996, Ines Usman, f.d. kommu- nikationsminister12 . Internet har sitt ursprung i en annan innovation, atombomben, som är orsaken till att Internet skapades. Utvecklingen av interkontinentala kärnvapenbärande missiler under det ”kalla kri- get” innebar att man inte längre kunde skydda sig. Denna insikt om sårbarhet innebar att man i USA började fundera över hur man skulle kunna skapa ett kommunikationssystem som skulle fungera även om landet blev utsatt för ett kärnvapenanfall. En ingenjör vid namn Paul Baran framförde i början av 60-talet en banbrytande vision om ett osårbart kommunikationssystem. Denna vision skulle lägga grunden för Internet. Han insåg att för att minska sårbarheten måste man skapa ett distribuerat nätverk, d.v.s. ett nätverk där punkterna är sammankopplade kors och tvärs utan några centrala knytpunkter. Detta innebar att det kunde uppstå ett eller flera brott utan att kommunikationen bröts. 1969 kopplades fyra universitet i USA samman och ARPANET hade skapats. Nästa tekniska genombrott av betydelse kom i början av 70-talet. Robert Kahn och Vincent Cerf skapade TCP/IP (Transmission Control Protocol / Internet Protocol). Ett kommunikationsprotokoll som möjliggjorde att koppla ihop nätverk. 1988 ansluts Sunet, det svenska universitetsnätverket. 1990 upphör ARPANET att existera och öppnas för kommersiell användning. Året därpå, 1991, presenterar en datakonsult, Tim Berners-Lee, en innovation som han givit namnet, World Wide Web. Han ville skapa ett sy- stem som skulle underlätta informationssökning. Systemet byggde på att man utnyttjade tre olika tekniker; hypertext (länkar, t.ex.: www.polisen.se), digitala medier och datornätverk. Dokumenten skulle skapas med hjälp av ett språk som kallades hypertext markup language (HTML). För att visa dokumentet behövdes ett speciellt program, en webbläsare, t.ex. Internet Explorer. 11 Källa: Växjö Universitet / Multimedialinjen / Internetutvecklingen 12 Källa:www.wcg.se
  • 12. 11 Berners-Lee13 beskriver själv sin innovation, World Wide Web, enligt följande: ”The Internet (Net) is a network of networks. Basically it is made from computers and cables. The Web is an abstract (imaginary) space of information. On the Net, you find comput- ers—on the Web, you find documents, sounds videos, information. On the Net, the connec- tions are cables between computers; on the Web, connections are hypertextlinks, The Web exists because of programs which communicate between computers on the Net. The Web could not be without the Net. The Web made the Net useful because people are really inter- ested in information (not to mention knowledge and wisdom!) and don’t really want to know about computers and cables”. Idag är Internet och de tjänster som kan tillhandahållas via World Wide Web integrerat som en del i samhällsstrukturen. Detta märks framförallt hos de yngre generationerna som vuxit upp med Internet som en del av vardagen i skolan och på fritiden. De tjänster som tillhandahålls via Webben är allt från bankärenden, detaljhandel, spel, film, musik, kommunikation, informationssökning till social rekreation. Idag uppskattar man att Internet omsätter många tusen miljarder dollar. Bara spelsektorn uppskattas omsätta globalt 830 miljarder pund (2003) och aktiehandeln 185 miljarder dollar per år. Fig.2 Internet har vuxit så fort att man spekulerar i att det om 10-15 år kommer att finnas fler an- slutna datorer än antalet människor på jorden. Vad som också kan skönjas är att marknads- krafter konsekvent styr teknikutvecklingen inom kommunikation, musik, film och handel till att bli Internetbaserat. 13 Källa: www.w3.org/people/Berners-Lee/Faq.html – Frequently asked questions by the Press – Tim BL Antal % av populationen / kontinent som har tillgång till Internet Internet World stats 2005 Afrika 2% Asien 34% Europa 29% Mellanöstern 2% Nordamerika 24%Sydamerika 7% Australien 2%
  • 13. 12 5.3 Jurisdiktionen på Internet14 Internet och World Wide Web är en global mötesplats som utan att ta hänsyn till nationsgrän- ser och andra geografiska faktorer gör det möjligt för med flera hundra miljoner besökare varje dag att interagera med varandra på ett sätt som inte tidigare var möjligt. De myndigheter som har till uppgift att kontrollera aktiviteter på Internet är däremot nationella. Det finns hel- ler ingen gemensam, internationell lagstiftning som tillämpas på Internet. Den allmänna re- geln att nationella domstolar tillämpar strafflagstiftningen i hemlandet gäller således även brottslighet som begås via Internet15 . Domstolarnas behörighet i dessa sammanhang bestäms med utgångspunkt från reglerna om territoriellt tillämpningsområde i strafflagen. De tolkningsproblem som kan uppstå i dessa sammanhang hör ihop med tillämpningen av dessa regler. De största problemen berör frågorna; 1) var brottet anses begånget och 2) vilken anknytning brottet förutsätts ha till den stat i vars domstol brottmålet behandlas. De nordiska ländernas strafflagar är relativt enhetliga när det gäller att avgöra ett brotts gärningsort. Brott anses begånget både på den ort där den brottsliga handlingen företogs (handlingsort) och på den ort där effekten av ett visst brott framträdde (effektort)16 5.4 Internetutvecklingen i Sverige Sveriges officiella anslutning till Internet gjordes1988 då Sunet kopplades upp mot ARPANET . I och med att ARPANET upphörde 1990 blev Internet också kommersiellt, vil- ket blev startskottet för den kommande Internetutvecklingen i Sverige. De faktorer som kom att spela betydande roller för denna utveckling var bl.a. tillskapandet av Webben och utveck- lingen av Webbläsare, ”IT-boomen” från mitten av 90 talet fram till år 2000, politiska mål och offentliga satsningar. En reflektion som kan nämnas i detta sammanhang var bl.a. att det såldes fler datorer än tv- apparater i Sverige 1996. Det första kvartalet 2004 hade över 80% av befolkningen i Sverige har tillgång till en persondator i hemmet. En bidragande faktor till den utbredning av datorer i hemmet är sannolikt resultatet av en politisk åtgärd, som inneburit att arbetsgivaren kunnat erbjuda arbetstagaren en ”HemPc” till ett mycket förmånligt pris. Även utbredningen av Internet och bredband är ett resultat av politiska mål i kombination med ”It-boomen” och marknadskrafter. Idag tillhör Sverige ett av de mest utvecklade länderna inom It och Internet i Världen. Inom Europeiska Unionen är Sverige det land där flest individer ur populationen har tillgång till Internet, 73,6 %, följt av Danmark, 68,7%, och Nederländerna, 66,2%. 14 Projektrapport ”Narkotikabrottsligheten på Internet” – En utmaning för de rättsvårdande myndigheterna och den svenska narkotikapolitiken”. Sid. 26 p.4.4.4 15 Vasa Universitet, Asko Lehtonen, ”Straffrättslig jurisdiktion över Internet-brott”, 2000 16 Vasa Universitet, Asko Lethonen, ”Straffrättsligt jurisdiktion över Internet-brott”, 2000
  • 14. 13 Fig.317 Tillgång till Internet och dess expanssion inom Eu 2000-2005 73,6 68,7 66,2 62,3 59,8 58,2 51,2 48,8 47,5 64,4 90,8 177,1 69,7 132,5 143,6 162,8 116,7 210 0 50 100 150 200 250 Sverige Danmark Nederländerna Finland England Portugal Irland Italien Slovenien % av populationen/ Internetaccess Utveckling i % 2000--2005/Internetaccess Värt att notera är utbredningen av Internettillgången från 2000—2005 hos de redovisade medlemsländerna inom EU. Förhållandet länderna i mellan avseende tillgång till Internet och dess expansion är i det närmaste omvänt, bortsett från Nederländerna, Finland och Italien. Utifrån denna studie kan det också tolkas som att Sverige nått en stagnationsfas när det gäller utbredningen av tillgången till Internet hos populationen. 5.5 Internetanvändning i Sverige Generellt sett präglas användandet av Internet och dess tjänster utifrån ålder, behov och kön. Statistiska Centralbyrån har gjort en undersökning som utgår från första kvartalet 2004, ”An- vändning av datorer och Internet”. Undersökning omfattar ett flertal användningsområden inom dator och Internet utifrån bl.a. ålder, kön, utbildning, yrke m.m. I denna rapport presen- teras den information som inriktar sig på Internetanvändningen i stort, olika former av kom- munikation, försäljning och köp via Internet. De vanligaste användningsområdena för Internet är att skicka och ta emot e-post respektive att söka information om varor och tjänster. Mer än 60 %, både bland kvinnor och män i ålder 16- 74 år, använder Internet för e-post. 17 Källa: Statisktik Årsbok för Sverige 2005
  • 15. 14 Fig. 418 Andel personer efter ålder och kön som någon gång beställt varor eller tjänster via Internet 0 200 000 400 000 600 000 16-24 25-34 35-44 45-54 55-74 Män Kvinnor Att e-handla är inte lika vanligt. Cirka 25% av alla kvinnor och ungefär 28% av alla män hade under första kvartalet 2004 handlat (köpt eller beställt varor eller tjänster) via Internet för pri- vat bruk. Att sälja varor och tjänster över Internet är ännu mindre vanligt. Endast 11% av alla män och 4% av alla kvinnor har under första kvartalet 2004 sålt (varor eller tjänster) via Internet. Den åldersgrupp som utgör störst andel vid köp och försäljning via Internet totalt är 25-44 år. Annan kommunikation än e-post via Internet är telefoni/videkonferens och chat. Vid en jäm- förelse är det en betydligt större andel totalt som har chattat via Internet, jämfört med telefo- ni/videokonferens. Den åldersgrupp som chattar mest via Internet är 16-24 år. Fördelningen mellan män och kvinnor i denna åldersgrupp är någorlunda lika, männen utgörs av 50% och kvinnorna 44%. I åldersgruppen 25-34 år är det nästan dubbelt så många män som chattar än kvinnor. 18 Statistiks Årsbok för Sverige 2005 0 20 40 60 80 100 16-24år 25-34år 35-44år 45-54år Andvänt Internet minst 1 gång/vecka, 2003, i procent Män Kvinnor
  • 16. 15 Fig. 519 0 100000 200000 300000 400000 16-24 2003 24-34 2003 16-24år 2004 25-34 år 2004 Andvänt Internet minst en gång/arbetsdag de senaste tre månaderna 2003--2004 Män Kvinnor Männen utgör en betydligt större andel än kvinnor vid användandet av telefoni/videkonferens via Internet. Detta gäller framför allt män i åldern 25-34 år. 6. Brottsbekämpning och Internetrelaterad brottslighet Ett stort antal länder i världen bedriver någon form av brottsbekämpning som avser Internet- relaterad brottslighet. Vilka brott som avses i denna bekämpning, utifrån definitionen ”It- relaterad brottslighet”, och vilka brott som prioriteras i dessa sammanhang kan skilja sig åt från land till land. Grundprincipen är som vid all annan form av brottsbekämpning att varje land svarar för sin egen bekämpning av Internetrelaterad brottslighet. Vid viss typ av Internetrelaterad brottslig- het bedrivs kontinuerlig samverkan mellan olika länder, t.ex. barnpornografibrott. 6.1 Definitionen av Internetrelaterad brottslighet Internationellt benämns ”Internetrelaterad brottslighet” som ”Cyber Crime”. Cyber Crime” är definierat20 som en kriminell handling/aktivitet på Internet. Denna definition är mycket bred och innefattar alla former av brott som kan begås med Internet som ett hjälpmedel. Cyber Crime kan delas upp i två olika grupper21 : 1. Nya brott med nya verktyg – Nya brott som riktar sig mot datorer och/eller datornät- verk t.ex. – dataintrång genom Hacking och Virus, denial of service (DDoS) attacks m.m. 2. Traditionella brott med nya verktyg – traditionella brott som begås med hjälp av Inter- net t.ex. utpressning, hot, koppleri, narkotikabrott, häleri, bedrägeri m.m. 19 Statistisk Årsbok för Sverige 2005 20 www.crime-research.org/analytics/702/ 21 NHTCU – National Hi-Tech Unit, www.nhtcu.org/nqcontent.cfm?a_id=12312&tt=nhtcu
  • 17. 16 6.2 Internationell samverkan vid bekämpning av Internetrelaterad brottslighet Internationell samverkan22 vid bekämpning av Internetrelaterad brottslighet bedrivs bl.a. ge- nom olika mellanstatliga organ, bl.a genom G8:s 24/7 High Tech Crime, Interpols National Central Reference Point System och Europol/Interpols EWPITC – European Working Party on IT-Crime. Samverkan bedrivs också genom nätverk, och då oftast med fokus på en viss typ av Internetrelaterad brottslighet. 6.2.1 Svenska samverkan med Internationella samverkansorgan avseende Internetrelate- rad brottslighet Svensk polis samverkar med andra länder genom internationella samverkansorgan som foku- serar på Internetrelaterad brottslighet. Kontaktpunkt i Sverige för denna samverkan är Riks- kriminalpolisens It-brottsrotel. Sverige finns representerat i följande internationella samver- kans former23 : • G8 – 24/7 High Tech Crime Cooperation • EWPITC – European Working Party on It-crime • Interpol – National Central Reference Point System • Europol – Represenation vid Expertmöten avseende It och Internetrelaterad brottslig- het Gemensamt för samtliga internationella samverkansorgan, där Sverige finns representerat, är att de syftar till en strategisk samverkan. Mötena syftar till erfarenhetsutbyte avseende trender och tendenser vid Internetrelaterad brottslighet. Sverige har framfört önskemål i samband med Europols möten att dessa skall syfta till en mer operativ samverkan mellan medlemsländerna. Möjligheterna till att bedriva pågående operativ samverkan med andra länder avseende Inter- netrelaterad brottslighet är begränsad, i avsaknad av instrument för sådan verksamhet. Euro- pol, som ej bedriver operativ verksamhet, erbjuder möjligheten till att starta en Analyse Wor- king File, på begäran från ett medlemsland. Förutsättningarna som skall vara uppfyllda för att en AWF skall upprättas av Europol är att den brottslighet som avses är grov organiserad brottslighet och gränsöverskridande24 . 6.3 Svensk Polis och Internetrelaterad brottslighet Spaning på Internet, i syfte att avslöja brott och lagföra personer som är engagerade i Internet- relaterad brottslighet, bedrivs i en mycket begränsad form i Sverige. De flesta fall av Internet- relaterad brottslighet uppdagas vanligtvis efter att en anmälan gjorts, eller att det framkommit uppgifter under pågående utredning om sådan brottslighet. Internetrelaterad brottslighet bekämpas i Sverige till stora delar inom ramen för den ordinarie kriminalpolisverksamheten. Detta sker ofta med stöd från myndighetens egna IT- brottsspecialister. 22 Intervju med Patrik Håkansson, Rikskriminalpolisen, It-brottsroteln/S-bit. 23 Källa: Patrik Håkansson, RKP, It-brott, och Anders Braf, Europol. 24 Källa: Anders Braf, Europol
  • 18. 17 Endast ett mycket fåtal polismyndigheter i Sverige har inrättat renodlade IT-brottsrotlar som handlägger Internetrelaterad brottslighet. En av dessa är polismyndigheten i Blekinge län som samordnat denna funktion med miljöbrott. 6.3.1 Åklagarmyndigheterna i Sverige och Internetrelaterad brottslighet Utvecklingscentrum vid åklagarmyndigheten i Stockholm har påbörjat ett arbete med att ana- lysera behov och kunskap avseende IT-kunskap inom åklagarväsendet. Behovet som kan förutses är IT-kunskap inom många av de grövre brotten.25 Åklagarväsendet har en kurs för åklagare med specialinriktningar såsom narkotika och IT- brott. Fram tills nu har 120 åklagare från hela landet genomgått denna utbildning. Det finns också en IT-brottsutbildning på Polishögskolan som åklagare kan få gå. Utbildning- en är uppdelad i två block; Utb. 1 som är 13 veckor, Utb. 2 som är två veckor. Mellan 10-15 åklagare i Sverige har genomgått denna utbildning. Riksåklagaren har även tagit fram en IT-brotts utbildning för åklagare som sysslar med grova förmögenhetsbrott. Utbildningen berör även Internationell IT-relaterad brottslighet. Denna utbildning kommer att börja som ett pilotprojekt i december 2005, för att starta upp i full skala 2006.26 6.3.2 Tullverket i Sverige och Internetrelaterad brottslighet Utöver deltagande i projekt Nicks har tullverket startat ett projekt med inriktning på legal handel och Internet. I Tullverkets brottsbekämpningsprocess finns det en person som jobbar halvtid med illegal smuggling och Internet. 6.3.3 Rikskriminalpolisens Internetspaningsenhet, INSE Vid Rikskriminalpolisen finns Sveriges största renodlade It-brottsrotel27 . Internetspaningsen- heten (INSE) vid RKP´s It-brottsrotel inrättades officiellt 2000-11-16 28 efter beslut av dåva- rande Rikskriminalchef Lars Nylén. IT-brottsroteln består av fyra funktioner29 : • Ledningsfunktionen leder och stöder rotelns övriga enheter • Operativa enheten har som huvuduppgift att undersöka, analysera och bevissäkra da- tainnehåll från lagringsmedia samt vara en kvalificerad resurs vid husrannsakan i avancerade IT-miljöer. • Internetspaningsenheten (INSE) handhar det nationella ansvaret för Internetspaning och biträder polismyndigheterna med detta. • Samordningsfunktionen Brottsrelaterade IT-incidenter (S-BIT) utgör en nationell in- gång mot polisen när det gäller inrapportering av brottsrelaterade IT-incidenter från myndigheter, företag och allmänheten. 25 Källa: Intervju med Björn Eriksson, Utvecklingscentrum vid åklagarmyndigheten i Stockholm 26 Källa: Intervju med Maud Pilqvist, utbildningsansvarig vid Rikåklagaren. 27 Rikskriminalpolisen 2004 Verksamhet och resultat 28 Beslutsprotokoll, Rikskriminalpolisen – RKP-121-5336/00 29 Rikskriminalpolisen 2004 – verksamhet och resultat/utkast
  • 19. 18 Rikskriminalpolisens spaningsverksamhet på Internet, som bedrivs av INSE, är att betrakta som händelsestyrd30 . I de flesta fall föranleds spaningsåtgärderna på Internet av en anmälan om brott, eller i form av en begärd utredningsåtgärd. På begäran bedriver även INSE inhämt- ning av underrättelseinformation från Internet. Nationellt fungerar INSE som kontaktpunkt för polismyndigheternas IT-brottsexperter. De har också spetskompetens när det gäller polisiärt agerande på Internet, tekniskt och juridiskt samt regelverk. En stor del av Internetspaningsverksamheten hos INSE har den senaste tiden varit fokuserad på människohandelsbrott och koppleribrott.31 INSEs nationella ansvar grundar sig på ett beslut 2001-09-03, som fattades av dåvarande överdirektören Olof Egerstedt. Förslaget som låg till grund för utformningen av Internetspa- ningsverksamheten och RKP´s ansvar beskrevs då enligt följande:32 ”När det finns skäl att förmoda att viss information har en klar anknytning till det geografiska området som en viss polismyndighet ansvarar för (exempelvis specifika hot och vissa dataintrång och bedrägerier) bör polismyndigheten be- driva spaning och utredning. I övrig bör spaning på Internet samordnas för hela Sverige. Risken är annars uppenbar att flera myndigheter spanar på samma information vilket är slöseri med resurser. Spaning mot information som hänger ihop bör samordnas. Möjligheterna måste finnas att genom nära samarbete mellan dem som spanar inom likartade områ- den finna likheter mellan skilda spaningsobjekt. Man bör använda genomtänkt gemensam systematik för spaningen. Det gäller också att veta vad som är tillåtet eller ej i samband med sådan spaning. Av ovanstående och andra skäl bör den mesta Internetspaningen för öppna poli- sen koncentreras till en enda instans i Sverige. RKP sysslar redan med detta och har en god kompetens och ett stort internationellt nätverk inom området. Såle- des bör all Internetspaning, som inte av klara skäl bör göras från en polismyn- dighet, utföras av RKP.” 7. Projekt Nicks – verksamheten i stort Arbetet under projekttiden kan delas in i tre huvudblock: 1) uppbyggnad och utveckling av projektet, 2) operativt arbete och metodutveckling, 3) utbildning och information. Spaningsverksamheten som bedrivits inom ramen för projektet och kommit projektet till godo har varit koncentrerad till RKP och polismyndigheten i Örebro/Karlstad. Det operativa arbetet och metodutvecklingen har till stora delar utförts av medlemmarna i projektledningsgruppen samt en projektdeltagare från polismyndigheten i Örebro/Karlstad, dock ej åklagarna. 30 Rikskriminalpolisen 2004 – verksamhet och resultat/utkast, sid.50, 6.4.1, utredning 31 Källa: Intervju med Krkom Anders Ahlqvist, INSE, Rkp 32 Beslutsprotokoll, Rikskriminalpolisen – RKP-479-4375/00, RPS/Rapport, VKL-479-4375-00, sid. 12, p5
  • 20. 19 7.1 Verksamhet under projekttiden Projekt Nicks startade upp 2004-04-01. Det första kvartalet ägnades åt att forma 5 av 6 nät- verksgrupper, utforma projektdeltagarnas första utbildningskonferens och att få till stånd en kommendering av en tredje polisresurs till projektgruppen. Under projektets andra kvartal initierades tre stycken förundersökningar med misstanke om medhjälp till grovt narkotikabrott, som är pågående Projektet utökades med en sjätte nät- verksgrupp samt ytterligare resurser till projektledningsgruppen i form av en tullinspektör, halvtidstjänst under resterande projekttid, och en åklagare, kvartstjänst under tre månader. Projektdeltagarnas andra utbildningskonferens genomfördes under projektets tredje kvartal. Under samma tidsperiod genomförde projektet sin första operativa spaningsinsats på Internet som ledde till ett ingripande mot 4 stycken personer och beslag av 1hg amfetamin, 1 hg can- nabis, ett stort antal narkotikaklassade tabletter och anabola steroider. En ny förundersökning initierades under projektets fjärde kvartal, med misstanke om grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. Undersökningen ledde till ingripande mot ett större antal ungdomar och beslag av ca 4 000 ecstasytabletter. Projektet genomför ett operativt arbetsmöte med Sydrugs vid Interpol, Lyon. Arbetet mynnar ut i en rapport som visar på möjligheterna att genomföra operativbekämpning av Internatio- nella forum för hantering och produktion av narkotika. Våren 2005 biträdde projektet Länskriminalpolisens Ungdomssektion i Stockholm vid en större Technofest ombord på ett fartyg. Biträdet bestod i att inhämta information från Internet och sammanställa ett samlat underlag till grund för beslut avseende insatsen och dess omfatt- ning. Projektet genomförde även analys och bearbetning av befintlig underrättelseinformation, med fokus på omfattning avseende bruk och försäljning av narkotika i anslutning till och un- der arrangemanget. Ytterligare en förundersökning initieras avseende grovt narkotikabrott, som leder till ett ingri- pande mot tre personer och beslag av 50 ecstasytabletter, ett större antal narkotikaklassade tabletter och anabola steroider. Den 31:e mars 2005 kunde projektet förlängas med ytterligare 6 månader, efter att regering- ens narkotikasamordnare, MOB, beslutat att skjuta till ytterligare medel. Strax därpå initierades ytterligare en förundersökning med misstanke om grovt narkotikabrott. Den 12—14 april 2005 deltog projektet vid ett expertmöte i Wien, som anordnades av INCB, under temat ”Drug Trade through the Internet”. Mötesdeltagarna representerades bl.a. av In- terpol, Visa-international, International Pharamceutical Federation, Council of Europe DG III Social Cohesion, WHO Quality Assurance & safety Medicines, Ip-abuser (EMEA) Interna- tional Security Group.
  • 21. 20 Projektet bistod med sakkunskap avseende operativa åtgärder vid bekämpning av Internetre- laterad narkotikahantering. Ett antal av de konklusioner som presenterades vid mötet grunda- de sig på förslag som lagts fram av projektet. Dessa konklusioner berörs också i INCB´s efter- följande pressutskick33 . I juni 2005 genomfördes ett nytt arbetsmöte med företrädare för Sydrugs, Interpol. Mötet mynnade ut i ett dokument som ligger till grund för ett beslut om att inrätta en funktion på Interpol för samordning och operativa samverkan avseende internationell Internetrelaterad droghantering. I juli 2005 presenterade projektet en delrapport för regeringens narkotikasamordnare, MOB, chefen RKP/KPE samt rotelcheferna vid RKP/narkotika och It-brott. Projektet biträdde under sommaren/hösten 2005 polismyndigheten i Sundsvall och Stockholm i en större utredning avseende omfattande försäljning av ecstasy över Internet. Biträdet bestod i inhämtning av underrättelseinformation, analys och sakkunskap. I augusti 2005 inkom Tullverket med underrättelseinformation som har utmynnat i ett tull- ärende där projektet samverkar. Projektet genomförde också under hösten en utbildningsdag för tullverkets narkotikainformatörer på tullskolan i Norrtälje. Sydrugs, vid Interpol i Lyon, meddelar att ett projekt kommer att startas upp som syftar till en etablering av en kontaktpunkt vid Interpol, Lyon, för Internationell samordning och operativ samverkan avseende Internetrelaterad droghantering. Projekttiden är initialt planerad till ett år och Interpol önskar samverka med projektet vid utformningen av sitt eget projekt. I samband med att projektet avslutas, 2005-09-30, kommer ytterligare en utbildningskonfe- rens att genomföras för projektdeltagarna. Vid genomförandet kommer ett eget framtaget law enforcement verktyg att presenteras och demonstreras. Konferensen syftar också till att utvär- dera projektet samt frågor kring den fortsatta bekämpningen av Internetrelaterad narkotika- hantering. Således har projektet bidragit till att sex stycken förundersökningar initierats avseende bl.a. grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott.. Tre av dessa förundersökningar har lett till ingri- pande mot ca 40 personer, ett stort antal fällande domar och beslag av bl.a. 4 050 ecstasytabletter, stora mängder narkotikaklassade läkemdel,1 hg amfetamin, 1 hg can- nabis och en större mängd anabola steroider. 7.1.1 Underrättelseverksamhet Underrättelseinformation som inkommit till projektet, egna iakttagelser och operativa under- rättelser har registrerats i Kur. Totalt har 46 underrättelser registrerats i Kur, som kan länkas till projektet. I det operativa underrättelsearbetet har projektet inhämtat beslut om och inrättat en Sur. Delgivning av underrättelseinformation till polismyndigheter och tull har skett i form av ope- rativa underrättelserapporter. 33 www.incb.org/incb/en/press_release.html – INCB Expert Group Calls for Measures to Stop Illicit Drug Trade through the Internet.
  • 22. 21 7.1.2 Operativt biträde Projektet har aktivt sökt upp och erbjudit sina tjänster för samverkande myndigheter. Syftet har varit att tillföra ytterligare kunskap till projektet samt tillkännage dess verksamhet för så många som möjligt. Projektet har lämnat biträde i följande fall: • Biträde till polisen i Borlänge under pågående utredning med inhämtning, bearbetning, analys och sakkunskap samt sammanställning av en presentation till huvudförhand- lingen. Brottsutredningen avsåg grovt dopningsbrott. • Biträde med underrättelseinformation, analys och sakkunskap till polismyndigheten i Karlskrona, avseende misstanke om grovt narkotikabrott. Arbetet mynnade ut i att fyra personer greps och dömdes för bl.a. narkotikabrott och dopningsbrott. • Biträde med underrättelseinformation och analys till tullen i Göteborg, under pågående utredning avseende misstanke om grovt narkotikabrott. • Biträde vid två tillfällen med inköp av ”Smart drugs” som ej varit narkotikaklassade på annan myndighets begäran. Utöver detta har projektet genomfört bl.a. två stycken försök till identifieringar via Internet på uppdrag av Länskriminalpolisen i Malmö. 7.1.3 Utbildning för projektdeltagare och samverkansparter Inom ramen för projektet har det genomförts tre stycken utbildningar för projektdeltagarna och en utbildning för Tullverkets narkotikainformatörer. Utbildningarna har syftat till tre sa- ker: • Kunskap och praktisk tillämpning av program och tjänster som kan användas som ar- betsverktyg för inhämtning och spaning på Internet • Kunskap om lagstiftning som berörs vid inhämtning och spaning på Internet • Kunskap och praktisk tillämpning av arbetsmetoder som kan användas vid inhämtning och spaning på Internet. Utbildningarna har också syftat till att skapa förutsättningar för avsättning av operativa under- rättelser och nätverksarbete mellan deltagare och myndigheter. 7.1.4 Föreläsare vid de utbildningar som bedrivits av projektet Föreläsare vid projektets tre utbildningskonferenser för projektdeltagarna har varit : • Kammaråklagare Håkan Rosvall (Utb.1 Dataintrång / Internetspaning – arbetsmetoder vid spaning på Internet.) • Kammaråklagare Chatrine Rudström (Utb.1.Dataintrång / Internetspaning – arbets- metoder vid spaning på Internet.) • Kammaråklagare Gunnar Fjaestad ( Utb.1 Narkotikalagstiftningen / Fallstudie – Nar- kotikaklassificering av svampar) • Krkom Håkan Morin ( Utb. 2 Moderator / sakkunnig vid övning i bevisprovokation) • Krkom Bo Nordgren (Utb. 1 Takiskt uppträdande på Internet) • Krinsp Lars Andersson (Utb. 2 Moderator / referens vid övning i bevisprovokation)
  • 23. 22 • Krinsp Jonas Persson (Utb. 2. Kommunikationsprogram på Internet) • Krinsp Björn Andersson (Utb. 2. Användarsäkerhet / Internet: Nu, då och i framtiden) • Krinsp Lena Larsson (Utb. 2. Spårning på Webben och av e-post / Ip-organisationer) • Krinsp Kim Nilvall (Utb. 2 Övningsledare / moderator vid övning i bevisprovokation) Föreläsare vid utbildningen för Tullverkets narkotikainformatörer på tullskolan i Norrtälje var: • Kammaråklagare Gunnar Fjaestad ( Narkotikalagstiftningen / Särskilda spaningsmeto- der)¨ • Krinsp. Lena Larsson • Krinsp. Cecilia Fant • Tullinsp. Agneta Holmberg 7.1.5 Strategisk/informativ verksamhet • Projektpresentation för fackliga ungdomsrepresentanter i Kalmar – MOB • Projektpresentation vid narkotikaseminarium på Norra Latin – MOB • Projektpresentation i samband med ”Narkotikadagen” för polis, åklagare, lärare och socialtjänst i Sundsvall. • Projektpresentation för Socialtjänsten i Vantör • Projektpresentation och workshop vid IT-brottrotelns årliga konferens • Projektpresentation vid RKPs årliga Narkotikakonferens ombord på Birka Paradise. • Projektpresentation vid samarbetsprojekt med Baltstaterna och Polen avseende prekur- sorer – MOB. • Presentation/ deltagande vid expertmöte i Wien, INCB, avseende läkemdelsförsäljning över Internet. • Projektpresentation vid EWPITC och Interpols internationella Cyber Crime konferens i Kairo • Projektpresentation av representant från Interpol vid STAR-mötet i Roskilde, med deltagande representanter från ett flertal Europeiska länder. • Projektpresentation och workshop vid SNPF´s årskonferens. • Projektpresentation i anslutning till kurs vid Uppsala universitet. • Projektpresentation och workshop vid Eurojust, Haag, - Operativ samverkan 2005-09- 21 • Projektpresentation vid en konferens för forskare och experter inom narkotikaklassade läkemedel., som anordnats av MOB, 2005-09-21 7.1.6 Framtida åtaganden Framöver har projektet har blivit inbjudet till följande föreningar och organ för samverkan, projektpresentationer och redovisning av projektresultat: • Projektpresentation för FMN (Föräldraföreningen mot narkotika), Göteborg • Norska Narkotikapolisföreningen, Sandefjord, projektpresentation och workshop, 2005-10-7/9 • DG TAXUD, European Commission, - presentation av projektet och dess resultat till underlag för Eu´s nya aktionsplan avseende narkotikabekämpningen i Europa. • Förfrågan från Nederländerna om samverkan i ett pilotprojekt som fokuserar på möj- ligheterna att utnyttja Internet för att identifiera personer som hanterar prekursorer och tillverkningsutrusning.
  • 24. 23 • Inbjudan till att medverka vid möte som anordnas av “World Customs Organisation Electronic Crime Experts’ Group” 8. Spaningsarbete och inhämtning av underrättelseinformation från Internet Förutsättningarna för projektets spaningsarbete och inhämtningsverksamhet preciserades i projektbeskrivningen34 . Utöver det så fanns det ett antal faktorer som kom att påverka arbetets utformning och fokusering av verksamheten. Faktorer som avses är: • Personkännedom • Forum • Modus operandi I den dagliga narkotikabekämpningen finns det ett konstant underrättelseflöde från bl.a. in- formatörer, spaningsiakttagelser och utredningar. Detta flöde ger information om personer, platser och modus operandi som är aktuella i sammanhanget, vilket i sin tur skapar styrning och fokus som leder till resultat i from av ingripanden och beslag. Underrättelseflödet avseende Internetrelaterad narkotikahantering var initialt i det närmaste obefintligt. Förklaringen till detta beror till stora delar på att det inte bedrivits någon kontinu- erlig verksamhet inom detta område. Den underrättelseinformation som existerade och som fanns i polisens olika underrättelse och spaningsregister, var svårtillgänglig. Detta beror sannolikt till stora delar på att formen för hanteringen av narkotika, via Internet, bedöms utifrån ett modus och inte ett forum. Tillgängliga underrättelse och spaningsregister är vanligtvis indexerade efter brott, händelse, person, forum och specialitet med olika sök- djup. Detta gäller även RAR som saknar brottskoder för att kunna genomföra sökningar mot aktuella företeelser. Utgångspunkten initialt för projektet blev såldes att inventera Internet utifrån svenska intres- sen, i syfte att kartlägga; 1) vilka modus används vid försäljning av narkotikaklassade prepa- rat, 2) i vilka forum narkotikakontakter knyts. Vid en liknelse med normal narkotikabekämp- ning kan denna frågeställning preciseras enligt följande, ”Var ligger plattan i Cyberrymden och vilka kommer dit?” 8.1 Plattan i cyberrymden Grov indelat kan man säga att Internetrelaterad narkotikaförsäljning och försäljning av uten- silier för tillverkning av narkotikaklassade preparat på Internet bedrivs i två olika former; 1) riktad e-handel från en webbsida 2) enskild handel mellan personer. Utifrån ett spa- nings/inhämtningsperspektiv krävs olika förfaranden för att hitta dem, och olika metoder för att identifiera säljare och köpare. 34 Rikskriminalpolisen, skrivelse: ”Narkotikaspaning på Internet”, HD 14/04
  • 25. 24 8.2. Riktad e-handel från webbsida Riktad e-handel från en webbsida kan närmast liknas vid en affär i det dagliga samhället. Som kund kan du beställa varor på sidan mot postförskott, inbetalning på bankgiro, med betalkort eller olika Internettjänster t.ex. Paypal. Varorna skickas till köparen med post eller budfirma. Inte helt sällan kan kunden be säljaren om att försändelsen som skickas kamoufleras som t.ex. ett tygprov. Fig. 7
  • 26. 25 Fig. 8 Fig. 9
  • 27. 26 Fig. 10 Figurerna 7 till 10 är exempel på riktad e-handel från webbsida. Sidorna är professionellt utformade med en automatiserad e-handelstjänst. Kunden väljer sina varor som läggs i en ”kundvagn”. När kunden är färdig går han till ”kassan” där betalnings- beloppet sammanställs. Kunden får sedan välja betalningssätt och hur varorna skall skickas. I figur 6 framgår det att man kan betala med Visa eller Master Card. Den illegala handeln med narkotikaklassade läkemedel över Internet har uppmärksammats och studerats av International Narcotics Control Board, INCB, i Wien. I ett pressmeddelan- de35 offentliggjorde de en konklusion som konstaterade följande: ”Det krävdes betydande nationella och internationella ansträngningar för att bekämpa handeln med narkotikaklassade preparat över Internet, i syfte att förhindra och förebygga ett utökat missbruk bland barn och ungdomar samt skydda individuella konsumenter och folkets hälsa. De vanligaste formerna av riktad e-handel som direkt riktar sig mot svenska intressen är för- säljning av utrustning, gödningsmedel och frön för odling av cannabis samt narkotikaklassade läkemedel. Utifrån ett svenskt perspektiv innefattar e-handeln, som exemplifieras i figur 7-10, en krimi- naliserad handling. 35 Pressmeddelandet offentliggjordes efter en konferens, ”Expert group meeting on Illicit trade of controlled drugson the Internet”, 2005-04-14, där projektet deltog.
  • 28. 27 8.2.1 Modus operandi vid riktad e-handel Företagen som bedriver riktad e-handel med cannabisrelaterade produkter från webbsidor är vanligtvis placerade i Nederländerna, Tyskland, England och Spanien. Ett fåtal företag är situerade i Sverige. Vanligt förekommande vid riktad e-handel med cannabisprodukter är att: • Domännamnet (adressen på webbsidan) är registrerat av ett företag. • Företaget är registrerat med firmatecknare. • Varorna skickas från det land där företaget är placerat. • Betalningen skickas till ett konto som är kopplat till företaget i det land där företaget är registrerat. Företag som bedriver riktad e-handel med narkotikaklassade läkemedel från webbsidor kan vara placerade var som helst i världen. Det finns inget registrerat företag i Sverige som säljer narkotikaklassade läkemedel via Internet. Vanligt förekommande vid riktade e-handel med narkotikaklassade läkemedel är att: • Företaget har oklara ägarförhållanden. • Företaget undviker att kopplas direkt till e-handelssidan. • Varorna skickas från Sydamerika eller Sydostasien. 8.3 Enskild handel mellan personer Enskild handel mellan personer kan bedrivas i flera olika former på Internet. Endast 3 förut- sättningar behöver vara uppfyllda för att kunna bedriva enskild handel på Internet; 1) da- tor/mobiltelefon med Gprs, 2) operativsystem 3) Internetuppkoppling. Utöver detta krävs en- dast ett möte och en möjlighet till kommunikation för att en narkotikaaffär skall kunna göras upp. Projektet har dokumenterat ett antal platser dit köpare och säljare av narkotika söker sig för att komma i kontakt med varandra. Likaså finns det ett antal kommunikationsprogram som är vanligt förekommande för att möjliggöra och upprätthålla narkotikakontakter på Internet. 8.3.1 Mötesplatserna på Internet för att sälja och köpa narkotika eller utrustning för till- verkning av narkotika. I den fortsatta beskrivningen av mötesplatserna på Internet kommer dessa att benämnas som forum, vilket är den normala benämningen. Vad beträffar forum på Internet finns det en koppling mellan kriminalitet och anonymitet. I de forum som erbjuder möjlighet till anonymitet finns det också en högre frekvens av krimi- nalitet, vilket också gäller vid hantering av narkotika. Här följer ett antal exempel och be- skrivningar på olika forum där Internetrelaterad narkotikahantering ägt rum. 8.3.2 Communitys En Community36 (översatt: det allmänna, staten, samhället, koloni, gemenskap) är ett forum på Internet som intresserade vanligtvis kan ansluta sig till gratis. En Community kan rikta sig 36 Från engelska: det allmänna, staten, samhället, koloni, gemenskap. Eng.-Sve. Ordbok Esselte Studium
  • 29. 28 till olika åldrar, intressen och läggningar. En av de största Communitys för svenskspråkiga är Lunarstorm med 598 000 besökare varje dag37 . För att ansluta sig till en Community och kunna få tillgång till deras tjänster krävs det vanligt- vis att personen registrerar ett medlemskap. I samband med registreringen antar personen ett användarnamn. Som medlem får personen tillgång till en egen sida på en Community, ett ”krypin”, som kan utformas efter tycke och smak. Vanligtvis skapar personen en presentation om sig själv och sina intressen på sin sida. Detta kan kombineras bl.a. med foton. Som medlem kan personen söka kontakt med andra medlemmar inom denna Community, skicka medelanden, chatta38 och skriva små meddelanden på andra medlemmars sidor. När en medlem vill söka kontakt med andra medlemmar kan detta göras utifrån ett flertal kriterier t.ex. kön, ålder, intressen m.m. När medlemmarna söker upp varandra och besöker deras sidor lämnas ett visitkort i form av besökarens användarnamn. Detta gör det möjligt för ägaren till sidan på en Community att söka upp besökarna och stifta kontakt med dessa. Det finns ett flertal olika Communitys för svenskspråkiga på Internet, som drivs av olika fö- retag. Företagen tjänar pengar på olika tilläggstjänster på sin Community som erbjuds med- lemmarna. Här följer ett antal exempel på Communitys där det förekommit att säljare och köpare av narkotika stiftat kontakt. Fig. 11 Lunarstorm 37 Information, www.lunarstorm.se, 2005-09-09 38 Försvenskat ord. Avser en Internettjänst som möjliggör skriftspråks kommunikation i realtid på Internet. Kommer från engelskans ”Chat” som betyder: prata, språka, snacka med. Eng.-Sve. Ordbok Esselte Studium
  • 30. 29 Lunarstorm riktar sig till ungdomar i hela Sverige. Företaget som äger sidan har ett flertal anställda och en egen abuse-avdelning39 . För att bli medlem i Lunarstorm Community krävs registrering med fullständigt personnummer. Ett antal narkotikarelaterade underrättelser har inkommit till projektet som bl.a. berört med- lemmar på Lunarstorms Community. Projektet har erhållit hjälp från Lunarstorm vid uppfölj- ningen av dessa underrättelser. 2003 dömdes en kurir för att ha smugglat en väska med ecstasy till USA, till ett längre fängel- sestraff. I utredningen framkom det att kuriren rekryterats av huvudmannen via Lunarstorm. Fig. 12 Playahead Community Playahead riktade sig initialt till ungdomar som var intresserade av dataspel. Pla- yahead bygger på precis samma principer som Lunarstorm. För att bli medlem måste person- nummer anges. Ett antal underrättelser har inkommit till projektet som berört medlemmar på Playahead. Per- sonalen som administrerar Communitys har varit behjälpliga vid uppföljningen av dessa un- derrättelser. 8.3.3 Forum Ett forum är en mötesplats på Internet som bär vissa likheter med en Community. Medlem- skap i ett forum kräver vanligtvis en registrering. Vilka uppgifter som krävs för registrering bestäms av administratören av forumet. Vanligtvis krävs att personen registrerar ett användar- namn och en e-postadress. 39 Abuse grupp – grupp som anmäler eventuella brott som begås av medlemmar och kontroller så att reglerna för communityn följs.
  • 31. 30 Vem som helst kan skapa ett forum på Internet och bli administratör. Ägaren till ett forum kan tjäna pengar på vissa tjänster, t.ex. medlemskap och reklam. Precis som en Community har forumen en viss inriktning som hänför sig till ålder, kön och intressen. Forumets inriktning brukar avspegla sig i de frågor som diskuteras. Forumet styrs och utformas av moderatorer, som utses av administratören till forumet. En moderator har till uppgift att se till att reglerna för forumet efterföljs. De kan ta bort inlägg som de anser inte hör hemma på forumet och stänga diskussionstrådar. De tjänster som erbjuds i ett forum för medlemmarna är bl.a. att de kan starta diskussionstrå- dar, posta inlägg i diskussionstrådar, posta meddelande till medlemmar. De kan också chatta och upprätta en profil. I profilen kan medlemmen presentera sig. Andra medlemmar kan se i profilen vilka diskussionstrådar en person startat. Det går även att se hur många och till vilka denne postar inlägg. Likaså brukar det framgå hur länge personen varit medlem. Forum erbjuder en större möjlighet till anonymitet. Nivån för anonymitet bestäms av admi- nistratören. Placeras forumet på server utanför Sverige kan detta också medföra en större möjlighet till anonymitet. Här följer ett par exempel på forum där personer söker stifta kontakt i syfte att köpa och för- sälja narkotika eller utrustning för tillverkning av narkotika.
  • 32. 31 Fig. 13 Swecan Swecan är ett s.k. forum på Internet. Av namnet framgår tydligt inriktningen på detta forum. Forumet presenteras enligt följande; ” Swecan är en samlingsplats för cannabisentusiaster och en källa för korrekt och vetenskap- ligt förankrad fakta om växten. Vi välkomnar alla med någon form av intresse för cannabis att delta i vårt fina Community. Odling och bruk av cannabis är fortfarande olagligt i Sverige och vi uppmanar därför alla våra besökare att inte inneha, överlåta, konsumera eller odla cannabis i Sverige! Det är inte tillåtet att annonsera om köp, försäljning eller byte av cannabis på Swecan. Varje användare på Swecan är ansvarig för vad han/hon postar i forumet eller skriver på chatten.” I Swecans forum (en del av forumets innehåll), finns fyra stycken huvudinriktningar; 1) Swe- can, 2) Coffeshopen, 3) Universitetet – Cannabisodling och 4) Universitetet – samhälle och kultur.
  • 33. 32 Kopplat till varje huvudinriktning finns ett antal underkategorier, följt av ett antal ämnen som diskussionerna utgår ifrån. T.ex. kopplat till inriktningen ”Universitetet – Cannabisodling” finns 8 stycken underkategorier som berör allt inom odling, från inomhusodling, design och utrustning till utomhusodling. Kopplat till kategorin ”Inomhusodling - jord” finns hundratals ämnen där medlemmarna för diskussioner om inom aktuellt ämne. Diskussionerna förs genom att medlemmarna ”postar ett inlägg till diskussionstråden”. Ett ämne i ett forum benämns dis- kussionstråd. Fig. 14 Swecan / forum / coffeshopen / bildbanken / ”våran hydro-odling” Diskussionstråden ”Våran hydro-odling”, Fig. 14, har startats den 9 september 2005 klockan 23:42 av en medlem som registrerat användarnamnet ”Forest”. I denna diskussionstråd har ”Forest” postat ett antal bilder på sin odling och beskrivit utrustningen och framtagningen av plantorna.
  • 34. 33 Fig. 15 Medlem ”Forest” profil I ”Forest” medlemsprofil framgår datum för registrering och medlemskap i Swecan, 2004-10- 16. Likaså framgår att ”Forest” postat 512 inlägg i Swecans forum. På profilsidan kan med- lemmarna posta ett direkt meddelande till innehavaren av profilen. Fig. 16 Medlem ”Forest” – sökning via profil: ”Hitta alla inlägg av Forest”
  • 35. 34 Profilsidan erbjuder också möjligheter att söka fram en medlems samtliga inlägg i olika dis- kussionstrådar. Vid en sökning via Forest medlemsprofil framgår det av inläggens karaktär att denne sannolikt kontinuerligt odlar cannabis både inom och utomhus. Domännamnet Swecan.se är registrerat av: Swecan AB Box 2124 433 02 Partille Fig. 17 Flashback Flashback är ett annat exempel på forum. Samma förfarande vid registrering krävs för med- lemskap på Flashback som Swecan. Flashback definierar sig som ett ”Underground” forum. Det är uppbyggt på precis samma sätt som Swecan fast huvudinriktningen strävar åt frågor som berör ett bredare spektra.
  • 36. 35 I Avdelningen forum finns ett antal huvudinriktningar. En av dessa heter ”Droger, läkemedel och drycker” kopplat till ett antal underkategorier som är uppdelade i; ”Alkohol”, ”Cannabis”, ”Centralstimulantia”, ”Doping och dopingpreparat”, ”Hallucinogener”, ”Opiater”, ”Tobak” och ”Övriga droger”. Fig. 18 Flashback/forum/centralstimulantia/ ”Rosa/röda hjärtan i sthlm området” Figur 18 visar en diskussionstråd, ”Röda/rosa hjärtan i sthlm området” som startas av en medlem som kallar sig för ”Mumsa”, 2005-09-08 kl. 20:34. Andra medlemmar har postat inlägg som svar till diskussionstråden. De kan också i stället för att posta inlägg till själva diskussionstråden posta information direkt till andra medlemmar i diskussionstråden, vilket inte kommer att kunna ses av de andra medlemmar. Det kallas för att ”pm´a” som kommer från ”post message / skicka meddelande”. Fig. 19 Flashback/forum/centralstimulantia/”Rosa/röda hjärtan i sthlm områ- det”/”Mumsa” – posta meddelande. Figur 19 visar möjligheten att skicka meddelande och på så vis komma i enskild kontakt med ”Mumsa”. Det framgår vidare att medlemmarna kan lägga till ”Mumsa” på en ”kompislista”, hitta fler inlägg av ”Mumsa” och se dennes profil.
  • 37. 36 Domännamnet Flashback.se är registrerat av: Flashback Media Group AB, Box 26067 10041 Stockholm. Swecan och Flashback är två av ett flertal forum som riktar sig mot svenskspråkiga Internet- användare. Ett antal ärenden i projektet har genererats från både Flashback och Swecans forum. Försälj- ningen som ägt rum har varit enskild handel mellan personer. Preparaten som försålts spänner över hela registret. Förutsättningen för narkotikahandeln har bestått i möjligheten till skapa kontakt mellan säljare och köpare i dessa forum 8.3.4 Message boards – Bulletin boards / Elektroniska anslagstavlor Bulletin bords benämns på svenska som ”Elektroniska anslagstavlor”. De kan liknas vid en enklare form av ett forum och består endast av ett s.k. ”forum”. Vem som helst kan starta en elektronisk anslagstavla, bli administratör och utse moderatorer. Denna tjänst är vanligtvis gratis och tillhandahålls av företag som bedriver verksamhet med att tillhandahålla plats för elektroniska anslagstavlor. För att kunna posta inlägg på en elektronisk anslagstavla krävs vanligtvis en registrering med användarnamn, e-postadress och profil. Till skillnad från forumen har de elektroniska anslagstavlorna sällan ett eget domännamn (ex. www.flashback.se) utan deras adress är kopplad till företaget som tillhandahåller den elektro- niska anslagstavlan. Svårigheterna med att söka efter en Community eller ett forum och en elektronisk anslagstavla, kan liknas vid att leta efter en Mc Donalds i en stad och en lägenhet i Sverige där det säljs narkotika. Således kan det vara svårt att hitta en specifik elektronisk an- slagstavla med dess inriktning. Fig. 20 www.ezboard.com En av de största aktörerna på Internet som tillhandahåller möjligheten för vem som helst att starta en elektronisk anslagstavla är ”ezboard”. På deras informationssida uppger de att de tillhandahåller det största nätverket av elektroniska anslagstavlor på Internet. Varje månad genererar nätverket 20 miljoner postade meddelanden till olika elektroniska anslagstavlor.
  • 38. 37 Fig. 21 Elektronisk anslagstavla: ezboard / säljes Figur 21 visar en del av en elektroniska anslagstavla på ezboard under kategorin säljes. Där kan medlemmarna posta diskussionstrådar med erbjudande om varor och tjänster som är till salu Fig. 22 Elektronisk anslagstavla: ezboard / köpes Figur 22 visar diskussionstrådarna avseende vad som efterfrågas på samma elektroniska an- slagstavla som ovan, under kategorin köpes.
  • 39. 38 Fig. 23 Diskussionstråd: ezboard/elektroniska anslagstavla/säljes Fig. 24 Diskussionstråd: eazboard/elektronisk anslagstavla/köpes Domännamnet ”ezboard” är registrerat av: ezboard inc. 563 Market Street, suit 705, San Francisco CA 94104 Det finns inga uppgifter om hur många elektroniska anslagstavlor som finns tillgängliga på Internet. Utifrån det som presenteras på ezboards sida torde endast deras nätverk av elektro- niska anslagstavlor kunna omfatta ett flertal tusen.
  • 40. 39 Fig. 25 www.pillreports.com Pillreports är en elektronisk anslagstavla som syftar till att sprida konsumentinformation avse- ende ecstasytabletter. Sidan innehåller rapporter från ett flertal olika länder, bl.a. Sverige. Fi- gur 25 visar ett antal inlägg som publicerats i den svenska rapporten, med bl.a. bild och in- formation om effekt och innehåll i olika ecstasytabletter. Underrättelseinformation och uppgifter i utredningar beskriver hur narkotikaförsäljare postar positiva inlägg om sin ecstasytabletter på Pillreports. Syftet med detta är att skapa en efterfrå- gan på ”sina” ecstasytabletter. Detta är möjligt eftersom ecstasytabletter kan särskiljas inbör- des utifrån logotypen. Projektet har initierat ärenden efter inhämtning/ spaning från olika elektroniska anslagstavlor, som resulterat i beslag och ingripanden. 8.3.5 Chat Chat är en form för realtidskommunikation på Internet. En chat är vanligtvis kopplad till en portal, en Community, ett forum eller en specifik webbsida. Den kan även initieras av en kommunikationsklient40 eller vara kopplad till ett nätverk av datorer, så som IRC41 . 40 Kommunikationsklinet - ett program som möjliggör kommunikation på Internet mellan två eller flera använ- dare. Kända kommunikationsklienter är t.e.x. MSN och ICQ. 41 IRC – står för Internet relayed chat
  • 41. 40 IRC beskrivs i dagligt tal som en ”chat” men är i själva verket ett protokoll som möjliggör chat i realtid över Internet. Chatten kan bedrivas med grupp av personer i en ”kanal” eller enskilt mellan två personer i en egen ”kanal”. För att kunna chatta via IRC behövs ett program, som kan laddas ner gratis från olika webbsi- dor på Internet. Det vanligaste programmet heter mIRC. Programmet gör det möjligt att an- sluta sig till en IRC-server, kommunicera via denna med andra personer och starta kanaler (chattrum). IRC-servrar är ofta sammankopplade i stora nätverk. Det finns ett antal stora IRC-nätverk så som DALnet, EFnet, IRCNet, QuakNet. I förhållande till Internet bildar IRC-nätverken ett nätverk i nätverket. IRC-nätverken drivs av ideella krafter som upprätthåller servrar, utvecklar programvaror och olika tjänster. Swecan har upprättat en kanal för chat via IRC. Kanalen heter Swecan och finns på nätverket Axenet och nås via servern irc.aexnet.org IRC- server IRC-chattkanal mIRC-program installerat mIRC-program installeratIRC- egen kanal
  • 42. 41 Fig. 25 IRC – Val av inställningar vid anslutning till IRC-server För att ansluta sig till en IRC server måste programmet, mIRC, startas. När programmet star- tar ställs användaren inför ett antal val. Ett val som måste göras i detta skede är att skriva in ett ”Nickname”. Detta är obligatoriskt för att kunna ansluta sig till IRC. I ett IRC nätverk är varje Nickname unikt. D.v.s. två personer kan inte ha samma Nickname i ett och samma IRC- nätverk. Andra uppgifterna som efterfrågas, ”Full Name” och ”Email Adress”, behöver inte vara san- ningsenliga för att kunna ansluta till IRC. Efter att användaren valt ett ”Nickname” kan an- vändaren ansluta sig till en IRC-server. Vid anslutning till en kanal på IRC kommer ”Nick- namnet” att blir ansiktet utåt. Fig. 26 IRC – Chattkanaler på dungeon.axenet.org / Swecan Figur 26 visar 12 av de 14 kanaler som finns kopplade till servern, dungeon,axenet.org, den 10:e september 2005. Swecan, som står överst på listan av kanaler, hade vid detta tillfälle 38 stycken besöker på sin chat.
  • 43. 42 Fig. 27 IRC/ kanal Swecan/ 2005-09-10 Figur 27 visar hur det ser ut när en användare har anslutit sig till en kanal på IRC. Kanalen är uppdelad i tre ytor, överst finns verktygsfältet, till vänster visas kommunikationen mellan användarna och till höger visas samtliga användare i kanalen. På Swecans kanal, 2005-09-10, framgår det att en person som antagit användarnamnet ”bolk” planerar att plantera 50 stycken cannabisplantor, ”lowryder” och har rekognoserat en plats för denna odling. Resultatet vid en sökning42 på namnet ”lowryder”, via sökmotorn ”Google”, ger 36 500 träffar efter 0.14 sekunder. Den träff som presenteras först i ordningen går till en sida som heter www.owergrow.com. Där kan man läsa att ”lowryder” är en genetiskt manipulerad cannabis- planta som är förhållandevis låg, växer mycket fort och kan planteras både inom och utomhus. 42 Förfaranden vid sökningar på Internet och hur det går till praktiskt presenterades ingående i rapport ”Narkoti- kabrottslighet på Internet”.
  • 44. 43 Fig. 28 www.dope-seeds.com / lowryder På sidan www.dope-seeds.com presenteras ”lowryder” som visas i figur 28. Denna sida har som verksamhet att bedriva riktad e-handel med utensilier för framställning av cannabis.43 Möjligheten till anonymitet på IRC är i stort sett obegränsad. Som användare väljer du själv hur mycket eller lite du vill lämna ut. Det går också att vid uppkoppling mot en IRC-server vidta åtgärder som omöjliggör en spårning via Ip-numret till användardatorn. Fig. 29 Whois fråga via IRC på användarnamnet DeepBlue 43 Servern som webbsidan, www.dope-seeds.com, är knuten till finns i England. Företaget som ligger bakom webbsidan är också sannolikt lokaliserad i England. Utifrån presenterade fraktkost- nader, vid köp av varor på sidan, så är dessa högre vid ”overseas shipping” från England.
  • 45. 44 En initial åtgärd i syfte att få information om en användare på IRC, är att göra en ”Whois” fråga. Denna funktion finns som en del i programvaran mIRC. Figur 28 visar svaret på en ”Whois” fråga på användaren ”DeepBlue” Av denna fråga framgår det att ”DeepBlue” an- vänder sig av Bredbandsbolaget som Internetleverantör. Vidare framgår det vilken IRC-server och vilket IP-nummer som är uppkopplat mot varandra samt när och hur länge DeepBlue varit ansluten till IRC-servern. 8.3.6 Kommunikationsprogram som använts vid försäljning av narkotikaklassade preparat och utensilier för tillverkning via Internet. Det finns ett flertal olika program som används för kommunikation på Internet. De program som används mycket flitigt är s.k. ”Kompisprogram”. De vanligaste programmen i dessa sammanhang är MSN-messenger och ICQ. Filosofin med ”kompisprogrammen” är att bygga upp och upprätthålla ett kontaktnät med vänner och bekanta, kommunicera med dessa enskilt eller i grupp, i text eller verbalt med eller utan bild. Kommunikation via snabbmeddelanden (Message), chat kan endast genomföras med de som använder samma kompisprogram. Det är också möjligt att skicka och ta emot datafiler mellan användarna. Fig. 30 MSN-messenger
  • 46. 45 Fig. 31 ICQ Figur 29 och 30 visar två exempel på kompisprogram. Gemensamt för de flesta kompispro- gram är att användaren, genom programklienten, kan se vilka kontakter som är ”Online”. Figur 29 visar MSN-messenger där användaren kallar sig för ”Knark”. Det finns två kontakter kopplat till programmet och båda är ”offline” Kommunikationen mellan kompisprogrammen sker vanligtvis via en server, som drivs av företaget som utvecklat programmet. När det gäller datafiler t.ex. bilder eller musikfiler, sker denna trafik ej via servern utan direkt mellan användarnas datorer. Det samma gäller för IRC. Det finns ett antal ärenden där det konstaterats att gärningsmannen använt sig av kompispro- gram vid försäljning och köp av narkotika.
  • 47. 46 Fig. 32 Skype Skype är ett program som bär likheter med ”kompisprogrammen” men med fokus på verbal- kommunikation. Skype är tänkt att fungera som en telefon över Internet. Programmet är gratis och ”telefonsamtal” mellan datorer är gratis. Samtal till fasta nummer kostar som ett lokal- samtal i det land där mottagaren befinner sig. Med Skype kan användaren starta upp och bju- da in andra Skypeanvändare till chattar samt skicka och ta emot datafiler. I syfte att göra programmet mer användarvänligt har Skype utvecklat en mobiltelefon som kan anslutas till Skype via trådlösa nätverk. Som användare kan du registrera ett obegränsat antal konton hos Skype. På webbsidan www.skype.com framgår det att programmet Skype har laddats ner 164 058 876 gånger. 8.3.7 E-postprogram vid narkotikaförsäljning över Internet Att skicka och ta emot e-post är det vanligaste sättet att kommunicera över Internet i Sverige. Det finns två olika former för att skicka e-post över Internet. Den ena formen innebär att da- torns e-postprogram konfigureras så att den ansluter till ett specifikt konto på en server. Den- na form av e-post tillhandahålls vanligtvis av Internetoperatören men kan även tillhandahållas av andra aktörer. För att kunna använda e-posttjänsten krävs vanligtvis en registrering med korrekta personuppgifter. Eftersom denna form av e-posttjänst förutsätter att datorns e-postprogram konfigureras för att kunna ansluta till e-postkontot, kan e-posten endast läsas från en dator som är konfigurerad. Den andra formen för e-post är s.k. webbaserad e-post. Webbaserade e-posttjänster förutsätter
  • 48. 47 vanligtvis inte registrering med korrekta personuppgifter. Datorns e-postprogram behöver inte konfigureras för att användaren skall kunna skicka eller ta emot e-post. Användaren är inte knuten till en specifik dator för att skicka eller ta emot e-post. Det finns flera aktörer som till- handahåller webbaserade e-posttjänster på Internet efter olika behov och syften. Några exempel på webbaserade e-posttjänster är: • Hotmail – MSN • Spraymail – Spray • Yahoomail – Yahoo Ett antal företag som tillhandahåller webbaserade e-posttjänster har specialiserat sig på att göra kommunikationen så säker som möjligt. Det kan bestå i att e-posten inte är spårbar i kombination med krypteringsfunktioner som för andra att ta del av innehållet i ett e- postmeddelande. Den form för e-post trafik som projektet kommit i kontakt med har uteslutande var webbase- rad e-post. Vanligtvis har gärningsmannen nyttjat de e-posttjänster som försvårar spårning av ett e-postmeddelande, i kombination med olika krypteringsprogram. 8.4 Modus operandi vid enskild handel med narkotikaklassade preparat över Internet. Vid spaning och inhämtning av underrättelseinformation i de ärenden som initierats och stu- derats, har ett antal modus operandi framträtt. Omfattningen av studerat material är dock för begränsat för att kunna ge exempel på typiska modus som återkommer frekvent. De modus som observerats har dock inte varit speciellt avancerade. Det finns dock ett antal faktorer som kriminella beaktar på Internet och ett antal åtgärder de vidtar, som kan tolkas som modus operandi vid försäljning av narkotika över Internet. De modus operandi som studerat kan delas upp i fem olika block; 1) anonymitet, 2) transferering av narkotika, 3) transferering av pengar, 4) referenser 5) beviseliminering. Var och en av des- sa block har beaktats i någon form av de gärningsmän som studerats, vid försäljning av nar- kotika på Internet. Blocken beskrivs enligt följande: 8.4.1 Anonymitet Både köpare och säljare av narkotika på Internet beaktar anonymitet. Anonymitet kan erhållas genom ett antal olika förfaranden: • Nyttjande av en publik dator för att koppla upp sig mot Internet, t.ex. en universitets- dator, Internetcafé • Nyttjande av webbaserade e-posttjänster som erbjuder anonymitet och kryptering. • Kommunicerar på forum, elektroniska anslagstavlor och i chattrum som upplevs som svåra att hitta på Internet. • Kommunicerar på forum, elektroniska anslagstavlor och i chattrum som inte lagrar IP- nummer, t.ex. forumet Swecan. • Kommunicerar via Pm (post message) i forum och på elektroniska anslagstavlor, t.ex. Swecan. • Köpare och säljare kommunicerar i enskilda chattrum.
  • 49. 48 8.4.2 Transferering av narkotika Transferering av narkotika upplevs som en risk både för köparen och säljaren vid Internetre- laterad narkotikaförsäljning. Ett antal åtgärder som vidtagits vid själva transfereringen av nar- kotika har kunnat dokumenteras i projektet. • Narkotikan skickas med brev, postpaket, bud till adress som anvisas av köparen. • Köparen uppger faktisk adress, falsk adress eller bulvanadress. • Narkotikan utväxlas fysiskt mellan köpare och säljare • Narkotika skickas via bulvan från annan ort än där säljaren uppehåller sig. • Narkotikan placeras av säljaren hos medhjälpare vid fysisk utväxling. 8.4.3 Transferering av pengar Transfereringen av pengar upplevs som en risk av både köpare och säljare vid Internetrelate- rad narkotikaförsäljning. I syfte att inte penning och narkotikautväxling skall kunna länkas samman har följande åtgärder vidtagits av köpare och säljare • Köparen sätter in betalning på konto utan att precisera avsändarens uppgifter. • Säljaren tar emot betalning på eget konto eller bulvankonto. • Köparen skickar pengar per brev till säljarens adress eller bulvanadress. • Betalning överlämnas fysiskt mellan köpare och säljare. 8.4.4 Referenser Eftersom köpare och säljare av narkotika initialt inte kan identifiera varandra på Internet, in- nebär detta att ett trovärdighetsproblem måste överbyggas. Både köpare och säljare har vidta- git åtgärder i syfte att etablera förtroende för varandra och eliminera risken för att någon av aktörerna är polis. • Säljaren publicerar referenser från andra köpare i anslutning till ett erbjudande. • Säljaren avkräver köparen referenser avseende andra försäljare som denne köpt av. • Köparen och säljare får tillträde till slutna chattrum genom referenser från andra an- vändare av aktuellt chattrum • Säljaren kontrollerar köparen via andra användare av forum, elektronisk anslagstavla eller chattrum. 8.4.5 Beviseliminering Av de gärningsmän som dokumenterats i projektet har endast ett fåtal utrustat sina datorer med program för beviseliminering. Ingen av de dokumenterade gärningsmännen hade krypte- rad information på sina datorer, utöver det som beskrivits avseende webbaserad e-post. 8.4.6 Övriga iakttagelser Utöver det som redovisats av dokumenterade modus operandi i projektet vid narkotikaförsälj- ning över Internet finns några observationer som är värda att nämna i detta sammanhang. Vid två tillfällen övergick Internetkommunikationen, efter att köpare och säljare etablerat förtroendeskapande kontakt, till kommunikation via mobiltelefon. Inte vid något tillfälle har gärningsmännen fattat konkreta misstankar mot spaningsoperatören eller vidtagit motåtgärder i syfte att avslöja eller spåra denne.
  • 50. 49 9. Internet och IT som källor för underrättelseinformation Internet utgör en näst intill obegränsad möjlighet till informationsinhämtning. Inhämtningen kan ske från bl.a. tillgängliga databaser, webbsidor och chattforum på Internet. Likaså finns det också vanligtvis väldigt mycket information lagrat i de datorer och mobiltelefoner som kopplas upp mot Internet. Både Internet och de verktyg som används för att kommunicera via Internet är strategiskt vik- tiga som källor för underrättelseinformation. I det operativa arbete som projektet bedrivit har Internet nyttjats som en källa för underrättelseinformation. Likaså har underrättelseinforma- tion inhämtats från de datorer och mobiltelefoner som tagits i beslag, i egeninitierade och andra utredningar. 9.1 Inhämtning av underrättelseinformation från Internet Informationsmängden som finns tillgänglig på Internet är i det närmaste obegränsad. De van- ligaste verktygen som används för att söka information på Internet är att använda de sökmoto- rer som finns tillgängliga t.ex. Google, Altavista, Alltheweb. Det finns ett antal faktorer som kan verka försvårande vid inhämtning av underrättelseinfor- mation från Internet är bl.a: • Svarsmängden vid sökningar på Internet med de sökmotorer som finns tillgängligt. Vid en sökning kan sökträffarna bestå i förslag på tiotusentals länkar som kan kopplas till det som söks. • Relevansen av den informationen som kan kopplas till de länkar som presenteras vid en sökning. • Information som utesluts vid en sökning. Information på Internet är endast sökbar via tillgängliga sökmotorer om det är indexerat. D.v.s. gjorts sökbar. T.ex. chattrafik är vanligtvis inte sökbart via en sökmotor. 9.2 Avgränsade sökningar på Internet De sökmotorer som finns tillgängliga på Internet är effektiva instrument om användaren kan avgränsa sina sökningar och besitter kunskap om den information som söks. För att exemplifiera detta genomförs en sökning som syftar till att få fram information som personer som säljer cannabis. Vi söker via en sökmotor efter ordet ”Cannabis”. Svarsresultatet blir 2. 605 000 träffar. Detta svarsresultat är för omfattande till både innehåll och mängd för att kunna bearbetas. En person med kunskap om cannabisväxter vet att effekten kan vara kopplat till odlingssätt. Can- nabis beskrivs i kriminella sammanhang utifrån hur det är odlat. Vi genomför en ny sökning men avgränsar det till ordet ”Hemodlat”.

Related Documents