Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet Uppsala 2014
Avdelningen för landskapsarkitektur
Stina Näslund & Sara Östb...
Sveriges lantbruksuniversitet
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Institutionen för stad och land, avdel...
I detta arbete har vi tagit oss an många av landskapsarkitektens utmaningar.
Vi har upplevt alla de delar ett gestaltning...
SAMMANFATTNING
I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid
Västra brottet i Slite,...
ABSTRACT
This thesis presents a design proposal for a recreational landscape by the
Western quarry in Slite, an 89 hecta...
del 1
PROJEKTPRESENTATION
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
del 1 PROJEKTPRESENTATION 7-12
Läsanvisning 9
Bakgrund 10
Arbetets utgångspunkter 11
Genomförand...
9
Detta arbete vänder sig till landskapsarkitekter, till dem som är engagerade i arbetet med efterbehandling av stenbrott...
10
Den Europeiska landskapskonventionen definierar ett landskap som:
Problemrymder
“Ett område sådant som det uppfattas...
11
Syfte
Frågeställning
Avgränsning
Att ta fram ett gestaltningsförslag där vi tillgängliggör ett landskap med höga na...
12
del 1
PROJEKTPRESENTATION
13
del 2
PROJEKTOMRÅDET
14
del 2
PROJEKTOMRÅDET
DEL 2 - ÖVERSIKT
I denna del av arbetet presenteras vårt val av projektområde. Vi tar upp de m...
15
Vårt val att arbeta med ett gestaltningsprojekt ledde till att vi behövde en plats att gestalta. I och med att vi anmä...
16
Projektområdets (orange markering) placering i landskapet. Skala 1:60 000.
Karta: © Lantmäteriet, i2012/901
VÄSTRA B...
17
Genom Quarry Life Award fick vi kontakt med miljöchefen på Cementa i
Slite, Kerstin Nyberg. Hon gav oss mer informati...
18
Den stora cementfabriken i Slite stod klar 1919 och då började man bryta
sten i det som idag kallas Östra brottet. I ...
19
Ny funktion
Hide kulturbrott
Gotland ring
Bungenäs
Furillen
Ar
På norra Gotland finns flera nedlagda stenbrott m...
20
Samspel mellan natur och kultur
Vår vision för Slite upplevelselandskap är att skapa en plats för både människa och n...
21
del 3
TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
22
För att kunna realisera den vision vi tagit fram för området fördjupar vi oss i denna del i biologisk mångfald och eft...
23
Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald, ett
internationellt avtal där vi förbinder oss att vårda...
24
Då länsstyrelsen fattar beslut om tillstånd till täktverksamhet ska villkor om täktområdets efterbehandling fastställa...
25
Estetiska aspekter
Vattenfyllning
Trappsprängning
Återfyllning
Snedsprängning
Stup med skyddshylla
I boken Indus...
26
Efterbehandlingsplaner
9 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 12 maj 2014
Enligt miljöbalken krävs det tillstånd f...
27
Tillämpning
Anpassad plan
Tränkles efterbehandlingsplan fokuserar på biologisk mångfald och på
att införa de habita...
28
29
del 4
NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR
30
DEL 4 - ÖVERSIKT
För att implementera den kunskap vi fått om biologisk mångfald och efterbehandling gör vi i denna de...
31
Kartan visar de områden Cementa anser som intressanta ur ett biologiskt och
socialt perspektiv. 1 Området med den nya...
32
Lokala föreningar
3 Sportfiskarna
1 ArtDatabanken
6 Gotlands Ornitologiska Förening
5 Länsstyrelsen på Gotland
4 ...
33
Tillgänglighet i området idag
Tillgängligheten i projektområdet är mycket låg. Det är svårt att ta sig
runt i område...
34
Kartan visar de områden vi anser ha en rumslig eller stark upplevelsekvalitet.
1. Platån har en stark känsla av rymd ...
35
Sammanställning Målpunkter Ny promenadslinga
Genom att lägga ihop resultatet från kartläggningen över de olika artern...
36
Valda arter och deras biotoper
1 Kalkbarrskog
1 Skugglosta
2 Kalkfuktäng
2 Honungsblomster
För att stärka bestånd...
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
of 79

Slite recreational landscape - to design for biodiversity

This thesis presents a design proposal for a recreational landscape by the Western quarry in Slite, an 89 hectare wide and 45 meters deep quarry on the northern part of Gotland where limestone is being extracted for the production of cement. By participating in the Quarry Life Award 2014, a competition to raise the knowledge about biodiversity in quarries, the project was given a thematic focus on biodiversity and how knowledge about it can be spread. In this thesis handling a quarry and how it can be restored is breaking new ground. The new knowledge has being weaved together with a natural environment just as complex and through the design the public gets access to this new natural and cultural landscape with new aesthetic values and experiences. Read more: http://www.quarrylifeaward.com/project/concrete-biodiversity
Published on: Mar 3, 2016
Published in: Environment      
Source: www.slideshare.net


Transcripts - Slite recreational landscape - to design for biodiversity

  • 1. Examensarbete vid landskapsarkitektprogrammet Uppsala 2014 Avdelningen för landskapsarkitektur Stina Näslund & Sara Östberg Slite upplevelselandskap -att gestalta för biologisk mångfald
  • 2. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land, avdelningen för landskapsarkitektur, Uppsala Examensarbete för yrkesexamen på landskapsarkitektprogrammet EX 0504 Självständigt arbete i landskapsarkitektur, 30 hp Nivå: Avancerad A2E © 2014 Stina Näslund, e-post: stinaslund@gmail.com © 2014 Sara Östberg, e-post: sara.oestberg@gmail.com Titel på svenska: Slite upplevelselandskap - att gestalta för biologisk mångfald Title in English: Slite recreational landscape - to design for biodiversity Handledare: Lars Johansson, institutionen för stad och land Examinator: Hildegun Nilsson Varhelyi, institutionen för stad och land Biträdande examinator: Peter Redbo-Torstensson, institutionen för ekologi Omslagsbild: Författarnas fotografi Övriga foton och illustrationer: Av författarna om inget annat anges. Samtliga bilder/foton/illustrationer/kartor publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Originalformat: A3 Nyckelord: biologisk mångfald, täkter, efterbehandlingsplaner, tillgänglighet, naturslinga, Västra brottet, stenbrott, hotade arter, gestaltning Online publication of this work: http://epsilon.slu.se
  • 3. I detta arbete har vi tagit oss an många av landskapsarkitektens utmaningar. Vi har upplevt alla de delar ett gestaltningsarbete går igenom. Från hur den första projektidén uppkommer och växer med intryck och kunskaper. Till hur projektet härdas av insikter och synpunkter för att sedan formas med ett sammanhängande uttryck. För oss har helt ny mark brutits i att hantera ett befintligt stenbrott och hur det kan efterbehandlas. Att väva samman den nya kunskapen med en mer bekant men minst lika krävande naturmiljö har varit en lärorik utmaning. Vi hoppas att du genom läsningen av detta arbete kan ana fåglarna bakom vassridån, känna hur vattnet sipprar in genom stövlarna, känna doften av våtmarken och uppleva utsikten över talltoppar och brottskanter. Allt genom ett fint lager av kalkdamm. Stina Näslund och Sara Östberg Stockholm, juni 2014 Vi vill tacka: De som följt arbetet under projektets gång och kommit med kloka tankar och synpunkter och varit ett uppmuntrande stöd: Lars Johansson, Thomas Erlandsson, Stephan Brian, familjen Näslund, familjen Östberg och goda vänner. De som bidragit med information, fakta och underlag till arbetet, särskilt: Anders Birgersson, Kerstin Nyberg, Lars Vallin, Gabriel Bernhardsson, Per Smitterberg och Lennart Edsman. Varandra för att det alltid har funnits en medarbetare att hantera höjdpunkter och motgångar med. FÖRORD
  • 4. SAMMANFATTNING I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid Västra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott på norra Gotland där det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnäringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns områden som är utpekade både som riksintresse för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler. I Västra brottets närhet finns naturmiljöer där många rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hävd och brukade marker. År 2021 beräknas brottet ha nått sin brytningsgräns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus på att införa naturhabitat från närliggande områden, slutförs. Detta arbete har sin utgångspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö där naturen möter det industriella kulturlandskapet. Arbetets syfte är kortfattat att ta fram ett gestaltningsförslag för hur miljön i och kring ett kalkstensbrott kan tillgängliggöras och gestaltas. Med hjälp av ett flertal målpunkter sätts områdets upplevelsevärden och dess biologiska mångfald i fokus. Genom medverkan i Quarry Life Award 2014, en tävling med fokus på biologisk mångfald i stenbrott och täkter, har arbetet en tematisk avgränsning på just biologisk mångfald och hur den kan förmedlas. Under arbetets gång har inventeringar och analyser legat till grund för de metoder som tagits fram för arbetets olika delar. Besök i området har gjorts vid två tillfällen där bland annat platsers rumskänsla, siktlinjer och tillgänglighet analyserats. Samtidigt har samtal förts med lokala myndigheter, föreningar och företag. De teoretiska fördjupningar som görs i arbetet behandlar bland annat biologisk mångfald och efterbehandlingsplaner. Gestaltningsarbetet utgår från en vision som formulerades för att styra projektets riktning. Den sammanlagda kartläggningen av området resulterar i nio platser som väljs ut som målpunkter i landskapet. Dessa nio målpunkter, och hur de kan tillgängliggöras, utgör stommen i gestaltningen av ett upplevelselandskap. Resultatet som presenteras i arbetet är en gestaltning där kultur- och naturlandskapet och efterbehandlingen tillgängliggörs genom utökade stigar, spänger och målpunkter. Gestaltningens koncept utgår från stenbrottet där geometriska former och material från platsen återförs till området. Målpunkterna har gestaltats för att locka ut besökare i området och utöka områdets upplevelsevärden. För att informera om områdets biologiska mångfald har objekten placerats i olika biotoper och fått en utformning som underlättar upptäckten av hotade arter på platsen. I arbetets sista del diskuteras utmaningen i att hantera ett så stort område som alltid har varit och fortfarande är under stor påverkan av människan. Biologisk mångfald tas upp som ett brett ämne som har varit en utmaning att använda som en avgränsning eller metod. Att utgå från att gestalta målpunkter i landskapet för att locka besökare och informera om dess biologiska mångfald förklaras vara en metod som antas lyckas om projektet genomförs. I arbetet har ny mark brutits i att hantera ett befintligt stenbrott och hur det kan efterbehandlas. Den nya kunskapen har vävts samman med en minst lika krävande naturmiljö och allmänheten väntas genom gestaltningen få tillträde till detta natur- och kulturlandskap med nya estetiska värden och upplevelser.
  • 5. ABSTRACT This thesis presents a design proposal for a recreational landscape by the Western quarry in Slite, an 89 hectare wide and 45 meters deep quarry on the northern part of Gotland where limestone is being extracted for the production of cement. In the master plan of Region Gotland the limestone industry is being described as one of the primary industries of the island. However the industry often stands in conflict with several interests in nature conservation and there are areas protected both for its values in nature and its values in materials and minerals. In the surroundings of the Western quarry there are natural environments where several endangered species have been inventoried. The quarry and its environments of early succession has a potential of being a refuge for endangered species that earlier has been benefited by cultivated land. In the year of 2021 the quarry has reached its endpoint and the existing restoration plan, with a focus on restoring habitats of the surrounding area, will be fulfilled. This thesis starts out in this complex and dynamic environment. An environment where the nature meets the industrial cultural landscape. The aim of the project is to develop a design proposal for the environment in a limestone quarry and its surroundings. By making the site accessible and by designing hotspots, the experiences and biodiversity of the site is being put in focus. By participating in the Quarry Life Award 2014, a competition to raise the knowledge about biodiversity in quarries, the project was given a thematic focus on biodiversity and how knowledge about it can be spread. During the project, inventories and analyses has formed the basis for the methods that have been developed for the different parts of the project. The site has been visited at two periods where the placeness, sightlines and accessibility was analysed. Interviews have being made with local authorities, associations and companies. The theoretical specializations made in the thesis discuss biodiversity and restoration plans. The design process starts out with a vision that has been formulated to create a direction for the project. The total mapping of the site results in nine places that is being selected as hotspots in the landscape. These nine hotspots and how they can be made accessible is the foundation in the design of the recreational landscape. The result being presented in the thesis is a design where the cultural and natural landscape and the restoration plan is being made accessible by adding paths, footbridges and hotspots. The quarry has inspired the design concept where geometrical shapes and material is being brought back to the site. The hotspots are designed to attract visitors to the area and expand the experiences of the landscape. To inform about the biodiversity in the site, the objects are being placed in different biotopes and has been given a design that makes it easier to discover the endangered species in the site. In the last part of the thesis the challenge in handling such a large site that always has, and still are, under a large impact of the human being, is being discussed. Biodiversity is being brought up as a wide subject which has been a challenge to use as a limitation or as a method. To design hotspots in the area to attract visitors to the landscape and inform them about the biodiversity in the site is described as a method presumed to succeed if the project is realized. In this thesis handling a quarry and how it can be restored is breaking new ground. The new knowledge has being weaved together with a natural environment just as complex and through the design the public gets access to this new natural and cultural landscape with new aesthetic values and experiences.
  • 6. del 1 PROJEKTPRESENTATION
  • 7. INNEHÅLLSFÖRTECKNING del 1 PROJEKTPRESENTATION 7-12 Läsanvisning 9 Bakgrund 10 Arbetets utgångspunkter 11 Genomförande och metoder 11 del 6 SLITE UPPLEVELSELANDSKAP 47-66 Del 6 - översikt 48 Illustrationsplan 49 Principskisser 50-51 Entrén 52 Tallgläntan 53 Fågeludden 54-55 Våtmarken 56-57 Bryggan 58-59 Gäddfabriken 60-61 Platån 62-63 Betonggången och stenväggen 64-65 del 8 - KÄLLOR 77-79 del 7 REFLEKTIONER 67-76 Del 7 - översikt 68 Utgångspunkterna 69 Metod och bakgrund 70 Teorier 71 Gestaltningen 72 Tidigare arbeten 73 Arbetsprocessen 74 del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 29-40 Vidare forskning 75 Del 4 - översikt 30 Kartläggning - Cementas önskemål 31 Kartläggning - hotade arter i projektområdet 32 Kartläggning - tillgänglighet 33 Inventering - rums- och upplevelsevärden 34 Slutsatser - identifiering av målpunkter 35 Biotoper och arter 36-39 Målpunkter 40 del 5 KONCEPT och PROGRAM 41-46 Del 5 - översikt 42 Naturen som inspiration 43 Industrin som inspiration 44 Koncept 45 Gestaltningsprogram 46 del 2 PROJEKTOMRÅDET 13-20 Del 2 - översikt 14 Projektområdet - sammanhang 15 Projektområdet 16-17 Områdets utveckling 18 Efterbehandlade stenbrott på norra Gotland 19 Vision 20 del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR 21-28 Del 3 - översikt 22 Biologisk mångfald 23-24 Efterbehandling 25-27 del 1 PROJEKTPRESENTATION
  • 8. 9 Detta arbete vänder sig till landskapsarkitekter, till dem som är engagerade i arbetet med efterbehandling av stenbrott och till dem som är intresserade av gestaltning av upplevelser i natur- och kulturpräglade landskap. För att ge arbetet en god läsbarhet har det delats upp i olika delar. Delarna har egna resultat som påverkar kommande delars hantering av ämnen och fokus. Varje del inleds med en kort beskrivande text som beskriver vad delarna kommer behandla. Arbetet är upplagt i åtta delar. Del ett och två inleder med en presentation av projektet, utgångspunkter och fokusområden. Del två presenterar projektet mer ingående genom att belysa svårigheter och möjligheter. Dessa delar resulterar i en vision som arbetet i fortsättningen strävar efter att uppnå. Del tre undersöker de två ämnen arbetet kretsar kring, biologisk mångfald och efterbehandling av stenbrott. Därefter undersöks projektområdet närmare genom kartläggning av olika viljor och initiativ i projektområdet samt genom vår egen inventering. Resultatet av detta är placeringarna av målpunkter i området, hur tillgängligheten anpassas utifrån deras placeringar och urval av arter. Koncept och program, del fem, presenterar arbetet kring form, material, uttryck och idén för gestaltningen. Del sex, Slite upplevelselandskap redovisar hur projektområdet gestaltats. Delarna är resultat av visionen, målpunktsplaceringar och tillgänglighet i form av gestaltningen. Den reflekterande delen, del sju, diskuterar arbetet, ämnen, arbetsprocessen och gestaltningen. Efter det redovisas källorna. Resultatet av detta är ifrågasättandet av arbetets giltighet. LÄSANVISNING del 1 PROJEKTPRESENTATION del 1 Projektpresentation del 2 Projektområdet del 3 Teoretiska undersökningar del 4 Närmare undersökningar del 5 Koncept och program del 6 Slite upplevelselandskap del 7 Reflektioner del 8 Källor Målpunktsplacering, arter och tillgänglighet Gestaltning av projektområdet Ifrågasättande av arbetet Vision för projektet Arbetets olika delar Arbetets disponering Resultat från respektive del
  • 9. 10 Den Europeiska landskapskonventionen definierar ett landskap som: Problemrymder “Ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.” (Riksantikvarieämbetet 2013) Landskapet som vårt arbete behandlar befinner sig mitt i denna påverkan av både naturliga och mänskliga faktorer. Vi arbetar med landskapet kring ett aktivt stenbrott i Slite på norra Gotland, ett område av riksintresse både för värdefulla ämnen och mineraler och för naturvård. Kalkstensindustrin har länge varit en av Gotlands basnäringar och runt om på ön finns spår av näringen med både verksamma industrimiljöer och nedlagda stenbrott som har blivit populära turistattraktioner och badplatser. Ett stenbrott är en plats där människan har gjort stor åverkan i landskapet men samtidigt blottlagt naturens egna processer i synliggörandet av stenlagerföljd och grundvatten som sipprar in. Landskapet vi gestaltar består dels av ett storskaligt stenbrott och dels av ett intimt våtmarksområde, en kontrast vi vill fånga. Vi ville göra ett gestaltningsprojekt som examensarbete. För att stärka arbetets syfte och mening ville vi hitta ett verkligt, aktuellt projekt att arbeta med. Kopplat till miljön kalkstensbrott finns en tävling vi medverkar i med detta projekt, Cementas Quarry Life Award 2014, som fokuserar på biologisk mångfald i stenbrott och täkter. Genom tävlingen fick vi möjlighet att arbeta mot ett faktiskt mål och med en aktuell utgångspunkt i biologisk mångfald. Enligt Bernes (2011, s. 16) har människans verksamheter under de senaste århundradena lett till att allt fler växter och djur börjat försvinna. Bedömningar tyder på att vi förlorar hundratals eller till och med tusentals arter per år. Den viktigaste förklaringen till att så många arter har försvunnit under senare tid är att människan har förändrat eller förstört deras livsmiljöer (Bernes 2011, s. 16). Vår utgångspunkt i arbetet är att alla arter är värda att bevara och genom att visa på den mångfald som finns i området, både i biotoper och i arter, sprida kunskapen om biologisk mångfald och dess betydelse. Av de tre aktuella projektområdena för tävlingen valde vi att arbeta med Västra brottet i Slite, Gotland. Den efterbehandlingsplan Cementa låtit ta fram för Västra brottet är upprättad med ett fokus på återinförande av naturbiotoper från närmiljön där brottet vattenfylls, våtmarker och gräsmarker anläggs och skog planteras. Studier från Centrum för biologisk mångfald visar att biotoper kopplade till infrastruktur som täkter, vägrenar och liknande hör till de allra viktigaste biotoperna för flera undersökta hotade arter. Att genom vår gestaltning skapa ett upplevelselandskap, där besökaren kan lära sig om biologisk mångfald i så väl naturbiotoper som infrastrukturbiotoper, såg vi som ett självklart projekt för detta kalkstensbrott. Vi såg det även som ett givet bidrag till tävlingen och det är det förväntade resultatet i examensarbetet. I Slite finns flera pågående projekt initierade av lokala föreningar och eldsjälar. De rör kalkstensindustrins framtida roll, satsningar på turism och stärkandet av viktiga naturvärden i närområdet. Som landskapsarkitekter har vi arbetat med en vilja att sammanföra dessa projekt och skapa en plats där alla engagemang kan mötas. I Sveriges Arkitekters folder om olika yrkesroller kan man om yrket landskapsarkitekt läsa: ”Ofta får man sammanväga olika, ofta motstridiga, intressen. Landskapsarkitekter tar hänsyn till ekologiska aspekter och väger samman dem med ekonomiska, tekniska, funktionella och estetiska synpunkter.” (Sveriges Arkitekter 2011) Detta projekt har varit en utmaning i att hantera dessa olika intressen. Vi har vägt samman ekologiska aspekter gällande biologisk mångfald med funktionella aspekter gällande kalkstensindustrin. Att dessutom ge allmänheten tillträde till detta landskap och skapa en plats med höga estetiska värden var för oss en intressant och ny utmaning vi ville ta oss an. BAKGRUND Biologisk mångfald - i det här arbetet har vi valt att lyfta och belysa hotade arter i olika biotoper som representanter för biologisk mångfald. Geometri - objekten utformas geometriskt i enkla former som kvadratiska ramar, runda diskar och kuber. Detta är tolkningen av formerna vi upplevt i stenbrottet. Målpunkt - i arbetet använder vi begreppet målpunkt för en plats med upplevd rumslighet eller upplevelsevärden. Objekt - med objekt menar vi en byggd eller anlagd struktur i en målpunkt som förstärker och låter besökare komma nära hotade arter. Objekten inbjuder till olika aktiviteter beroende på placering. Tillgänglighet - med tillgänglighet menas i det här arbetet att ett område blir möjligt att nå, att tillgängliggöra en plats. Upplevelselandskap- definitionen av begreppet i arbetet innebär ett område, bestående av natur- och kulturmiljö, som erbjuder besökare olika typer av upplevelser. Upplevelsevärde - i arbetet är upplevelsevärden identifierade genom våra inventeringar och är till exempel en vid utsikt, ett stilla rum i skogen eller möjlighet att fågelskåda. Begrepp del 1 PROJEKTPRESENTATION
  • 10. 11 Syfte Frågeställning Avgränsning Att ta fram ett gestaltningsförslag där vi tillgängliggör ett landskap med höga natur- och kulturvärden. Att genom en attraherande gestaltning stärka upplevelsevärden i och kring ett kalkstensbrott och informera om dess biologiska mångfald. Hur kan ett kalkstensbrott och dess omgivningar gestaltas och tillgängliggöras för att sätta områdets natur- och kulturvärden i fokus? Hur kan området i och i anslutning till Västra brottet utformas för att locka ut besökare i området, stärka områdets upplevelsevärden och informera om dess biologiska mångfald? Geografiskt avgränsas arbetet till Gotland, Slite, Västra brottet och dess omgivande natur. Efterbehandlade stenbrott som undersökts ligger i närheten av Västra brottet eller på norra Gotland. Avgränsningen görs för att undersöka vilka upplevelsevärden de har och istället för att konkurrera med dem tillföra något till norra Gotland. Genom vår medverkan i tävlingen Quarry Life Award (QLA) 2014 som fokuserar på biologisk mångfald i stenbrott och täkter görs en tematisk avgränsning i områdets biologiska mångfald och hur den kan förmedlas. Det vida begreppet biologisk mångfald behandlas kortfattat, det har i huvudsak avgränsats till att fokusera på hotade arter i olika biotoper. Litteraturstudierna avgränsades till att i huvudsak behandla biologisk mångfald och då särskilt hotade arter och dess biotoper, samt efterbehandling och efterbehandlingsplaner. Dessutom gjordes en avgränsning i att inte behandla människans upplevelse av och den estetiska aspekten av biologisk mångfald då litteraturen vi hittade fokuserade på dessa värden i urbana kontexter. ARBETETS UTGÅNGSPUNKTER GENOMFÖRANDE och METODER Vision Urvalsmetoder / analyser Litteraturstudier Platsbesök Inventering Gestaltning Lokala föreningar För att lära känna området besökte vi Slite under februari och mars 2014. Vi besökte projektområdet och Cementas fabrik, dels själva och dels med miljöchefen Kerstin Nyberg och geologen Anders Birgersson från Cementa i Slite. Under dessa besök framkom deras önskemål om platsens framtida utformning och möjligheter. Vi besökte även nedlagda stenbrott på norra Gotland som har getts en ny attraktionskraft. Under platsbesöken har projektområdet analyserats och dokumenterats genom skisser och fotografier. Litteraturstudierna fokuserade på biologisk mångfald och värdet av att skydda hotade arter och olika biotoper. Planer, strategier och rapporter om natur och kultur på Gotland har studerats. Vi har läst om företaget Cementas produktion av cement i Slite och materialet betong. Slutligen har vi läst om efterbehandlingsplaner i allmänhet och Västra brottets efterbehandlingsplan i synnerhet. För att uppdatera oss om aktuella examensarbeten om liknande ämnen har vi framför allt läst Lina Anderssons (2010) arbete Transformation av kulturlandskapet om utvecklingen av kalkbrottet i Ar och Emil Gottbergs (2013) arbete Artificiell natur: om ett kalkbrotts brytpunkt mellan industri och natur om Västra brottet i Slite där han undersöker begrepp som natur, det vilda och det sublima. För att kunna uppnå vårt syfte formulerades tidigt en vision för Slite upplevelselandskap. Visionen presenterar målpunkter, en utveckling av syftet som definierar målet med gestaltningen. I huvudsak består visionen av tre inriktningar: uppleva och tillgängliggöra, attrahera och förena samt att utbilda och informera. Utifrån urvalets resultat upprättades ett gestaltningsprogram för målpunkterna. För att varje målpunkt skulle kunna informera om och visa på en hotad art och lyfta inventerade upplevelsevärden fick de ett tillägg, en byggd struktur, ett objekt. Materialen i objekten baserades på vad som tagits från platsen i och med täktverksamheten, betong och trä. Betongen valdes även för sin hållbarhet och dess egenskaper som lämpar sig väl för våta miljöer. Det geometriska formspråket grundades på våra intryck av cementindustrin och formerna på stenbrottet. För att förmedla våra idéer gjordes fotomontage och sektioner över objekten och målpunkterna. Projektområdet och målpunkternas placeringar redovisas i planer. Tävlingsansökan Tidigt under arbetet formulerades vår idé för området i vår tävlingsansökan till QLA 2014. I mars 2014 valdes vår idé Concrete Diversity ut som en av de fem bästa idéerna i region Norra Europa och vi var därigenom vidare i tävlingen. Tävlingen är öppen för studenter, forskare och intresseföreningar med inriktningar som relaterar till biologisk mångfald. Den saknade program, däremot gav den oss ämnet biologisk mångfald och uppgiften att informera och utbilda om samma ämne. Vi att vi ville arbeta med lokala föreningar för att ta tillvara på pågående projekt och engagemang i området. Därför har vi haft kontakt med Gotlands Ornitologiska Förening (GOF), Sportfiskarna, Region Gotland, Gotlands Botaniska Förening (GBF), Sötvattenslaboratoriet och Länsstyrelsen på Gotland. Vi kontaktade dem i huvudsak via mail, men även genom telefonsamtal och samtal. Utgångspunkten när kontakt togs var att efterfråga hotade arter och pågående projekt i vårt projektområde. Vid inventeringen av området var en utgångspunkt att utse potentiella målpunkter. Som inventeringsmetod utformade vi ett formulär anpassat för att rumskänsla, upplevelsevärden och upplevda behov skulle kunna identifieras. Formuläret ligger till grund för att kunna utse målpunkterna. Inventeringarna ufördes under platsbesöken i februari och mars vilket i hög grad påverkade vilka arter (framförallt örter) vi kunde identifiera i området. Resultatet från vår inventering jämfördes med föreningars och Cementas önskemål och engagemang för olika platser. Platser och arter identifierade av Cementa, föreningar eller myndigheter som sammanföll geografiskt med inventerade lämpliga områden med rums- eller upplevelsevärden valdes ut som målpunkter. En hotad art skulle presenteras i varje målpunkt. För att kunna göra ett urval av arter jämfördes insamlad information från föreningar och platsbesök mot rödlistan. Av de arter som fanns med i rödlistan prioriterades de mest hotade. Därefter valdes arterna ut baserat på grupptillhörighet, till exempel fågel, fisk och orkidé. Urvalet gjordes för att lyfta en variation mellan arter och deras levnadsmiljöer, biotoper. De slutgiltiga valen av arter grundades på arternas utseende och storlek som skulle vara enkel att identifiera för en besökare. Fåglarna valdes dessutom utifrån vilken tid på året de vistas i området för att det alltid ska finnas en art att skåda. Valet att arbeta med målpunkter präglade tillgängligheten, dragningen av slingan, som utgick från att nå dessa målpunkter. Befintliga stigar och elljusspår användes i så stor utsträckning som möjligt för att minimera ytterligare åverkan i landskapet. Eftersom dessa var otillräckliga lades nya stigar och spänger till för att göra målpunkterna tillgängliga. Slingans dragning anpassades dessutom till dagens situation och en framtida förlängning in i det efterbehandlade området. Slingan skulle även korsa sig del 1 PROJEKTPRESENTATION
  • 11. 12 del 1 PROJEKTPRESENTATION
  • 12. 13 del 2 PROJEKTOMRÅDET
  • 13. 14 del 2 PROJEKTOMRÅDET DEL 2 - ÖVERSIKT I denna del av arbetet presenteras vårt val av projektområde. Vi tar upp de motsättningar som finns mellan områdets naturvärden och den industriella verksamheten samt de krafter som verkar för områdets framtid och dess potential att lyfta kalkindustrins kulturella värde. Projektområdet presenteras sedan närmare utifrån de platsbesök som är gjorda och genom material som visar området förr, nu och i framtiden. Andra efterbehandlade stenbrott som finns i områdets närhet och deras olika nya funktioner presenteras. Delen resulterar i vår vision för det vidare arbetet med Slite upplevelselandskap.
  • 14. 15 Vårt val att arbeta med ett gestaltningsprojekt ledde till att vi behövde en plats att gestalta. I och med att vi anmälde oss och blev antagna till tävlingen Quarry Life Award 2014 som anordnas av cementkoncernen HeidelbergCement fick vi tre olika projektområden att välja mellan. Det var stenbrotten i Slite, Skövde eller Degerhamn. Syftet med tävlingen är att ”främja och stärka den biologiska mångfalden i och omkring kalkstensbrott och täkter” (HeidelbergCement 2014). Vår gestaltning skulle innebära att hantera det valda brottets efterbehandling med fokus på biologisk mångfald. Vår idé var att skapa ett upplevelselandskap och att genom gestaltningen locka besökare till platsen och därigenom lära dem mer om den biologiska mångfalden i området. Valet föll på Slite vid norra Gotlands ostkust då det gotländska, karga kalklandskapet med en unik flora och fauna lockade med nya utmaningar för oss. Tidigt i översiktsplanen för Region Gotland förklaras att kalkindustrin, som är en av öns traditionella basnäringar, ska få möjlighet att utvecklas under förutsättning att det kan ske utan risk för negativ påverkan på grund- och ytvatten (Region Gotland 2010, s. 10). Både kalkstensindustrin och turismen är viktiga näringar på Gotland. Länsstyrelsen på Gotland har tagit fram ett program för utveckling av natur- och kulturturism på ön med visionen: ”Om tio år bidrar Gotlands unika natur- och kulturmiljö på ett väsentligt sätt till öns hållbara tillväxt” (Länsstyrelsen u.å.b). I översiktsplanen för regionen görs tidigt ett ställningstagande att ”Gotlands natur- och kulturvärden är unika” (Region Gotland 2010 s. 10) och stora satsningar görs för att locka hit turister både från fastlandet och från resten av Europa. Norra Gotland beskrivs i översiktsplanen som ett delområde påverkat av den storskaliga kalkstensbrytningen. Några nedlagda kalkstensbrott på norra Gotland utpekas som lämpliga områden att utreda för ekoturism och Slite är i översiktsplanen utmärkt som ett av Gotlands befintliga turistområden med en möjlig utvecklingspotential (Region Gotland 2010, ss. 71-73). Det nya upplevelselandskapet skulle kunna höra till denna satsning från regionen med ett tema på kalkindustrins kulturella värde och ekoturism. Upplevelselandskapet kan även bli en del i ett större engagemang som finns i att stärka den norra delen av ön. Gotland är med sina 982 små föreningar det föreningstätaste länet i Sverige (Region Gotland, 2010, s. 60). En av dessa föreningar är UNG, Utveckling Norra Gotland, en intresseförening med syfte att lyfta upp viktiga frågor och vara pådrivande i utvecklingen på norra Gotland. De vill bland annat vända den negativa trenden kring kalkstensindustrin genom satsningar på designade kalkprodukter. De vill dessutom levandegöra kalkens industrihistorik och stärka naturturismen genom bättre information om den kalkspecifika floran och faunan (UNG 2012). Val av projektområde VISBY GOTLAND SLITE Västra brottet och Slite. Foto: Gunnar Britse u.å. I Slite avgränsas vårt projektområde till Västra brottet strax väster om samhället. Cementa har enligt Birgersson1 ett täkttillstånd för Västra brottet som gäller till 2021. Därefter ska en utarbetad efterbehandlingsplan slutföras. Slite är norra Gotlands största tätort med drygt 1500 invånare (gotland.net 2013) och beskrivs i översiktplanen som norra Gotlands landsbygdscentrum med en stark prägel som industriort. Hamnen i Slite har nyligen byggts ut och det finns planer på att koncentrera flera verksamheter dit, bland annat utskeppning av kalkindustriprodukter, tull och sjöräddning. I framtiden finns även planer på att öppna nya trafikförbindelser österut (Region Gotland 2010, s. 55) vilket skulle stärka ortens betydelse ytterligare och kunna skapa ett större underlag för turism. 1 Anders Birgersson geolog Cementa mail 12 maj 2014 PROJEKTOMRÅDET - SAMMANHANG del 2 PROJEKTOMRÅDET
  • 15. 16 Projektområdets (orange markering) placering i landskapet. Skala 1:60 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 VÄSTRA BROTTET BOGEVIKEN FILE HAJDAR ÖSTERSJÖN SLITE CENTRUM SJU STRÖMMAR VÄG 147 Gröna områden är riksintresse för naturvård, streckade vita områden är riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler enligt Region Gotlands översiktsplan. Skala 1:60 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 Slites moderna utveckling började med cementfabriken som byggdes 1916-1919 och gav förutsättningar för ett välordnat brukssamhälle. Fabriksledningen arbetade tidigt med att utveckla Slite till en omtyckt badort med nära tillgång till natur och idrotter (Slite informationsfolder 2013). Idag bedriver Cementa täktverksamhet i Västra brottet och File Hajdar. Industrisamhället Slite Västra brottet i Slite är utpekat som område av riksintresse både för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler. Området är därför av nationell betydelse för dessa samhällsintressen och hänsyn ska tas vid framtida exploatering av området. Riksintressena utgår från de grundläggande hushållningsbestämmelserna i miljöbalken vars syfte är att reglera markanvändningsfrågor för att åstadkomma en hållbar användning av våra naturresurser (Region Gotland 2010, s. 10). Naturvårdsverket pekar ut områden av riksintresse för naturvård. Både Västra brottet och Bogeviken är i översiktsplanen (Region Gotland 2010, s. 25, 31) utmärkta som sådana områden. Väster om arbetsområdet angränsar även naturområdena Laxare änge, File Hajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg varav de tre sistnämnda är Natura 2000-områden (Länsstyrelsen u.å.a). Områden av riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler pekas ut av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Området ska då skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av ämnen eller mineraler. På Gotland är Västra brottet och File Hajdar två av de totalt sex utpekade områdena. De är utmärkta som områden med råvara för cementindustrin (Region Gotland 2010, s. 31). Riksintressen kring Slite Bogeviken Söder om Västra brottet ligger Bogeviken, en grund havsvik som under vikingatiden var en viktig hamn med ett strategiskt, skyddat läge (Gotlands Museum u.å.b). Senare blev utloppet vid Sju strömmar en viktig fiskeplats med sina sju grävda kanaler. Här iakttog bland annat Linné, under sin gotländska resa 1741, hur fiskarna i havet kände det söta vattnet från Bogeviken, steg upp i insjön genom kanalerna där bönderna enkelt fångade fisken med håvar (Linné 2005, s. 57). Idag är Bogeviken starkt påverkad av hög näringsbelastning och sediment vilket gör att den håller samma salthalt som havet och därmed påverkar fiskbeståndet (Länsstyrelsen 2006, s. 3, 23). Lokala föreningar I Slite finns flera aktiva föreningar som arbetar med ortens framtid. Två av dem är Slite Utveckling och Slite Intresseförening. Slite Utveckling bildades 2011 och i styrelsen sitter representanter från bland annat Cementa, Designstudion GRASP, och Skulpturfabriken. Ett av deras första projekt är mötesplatsen RAW Baltic, ett råvarucentrum där material som kalk, betong, trä och ull ska visas för bland annat arkitekter, utvecklare och byggindustrin. Slite Utvecklings vision är att år 2025 ska Gotland med råvarucentrat vara den ledande mötesplatsen i Östersjöregionen, att mötesplatsen i Slite är en av Gotlands viktigaste attraktioner, att råvarucentret skapat en modell för hur den tunga industrin kan användas i turism och att kalkbrotten och dess industriminnen utvecklats med bebyggelse i ny spännande arkitektur och nya upplevelser (Slite Utveckling u.å.). Slite Intresseförening har ändamålet att verka för en positiv samhällsutveckling i Slite med omnejd genom att till exempel främja näringsliv, turism, kultur och ungdomsverksamhet. I ett informationsblad från föreningen ska de under rubriken Slite 2020 bland annat diskutera ”Hur blir vi ännu attraktivare?” Syftet är att intresseföreningen ska påbörja en gemensam marknadsplan för ortens företagare, ta fram idéer för färjetrafik, ett betongmuseum eller en vattenpark (Slite intresseförening 2014). PROJEKTOMRÅDET Motstridiga riksintressen För att kommunen ska kunna prioritera mellan olika riksintressen i den fysiska planeringen finns intressen som anses särskilt viktiga. Prioriterade intressen förklaras bland annat gälla både ”områden som innehåller värdefulla ämnen eller material och mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt” (Region Gotland 2010, s. 20). Det innebär att båda riksintressena har samma status. I översiktsplanen beskrivs konflikter som kan uppstå mellan olika riskintressen. "Problem kopplade till riksintresse och stora naturvärden är t ex de områden på norra delen som är tänkta för kalkstensbrytning" (Region Gotland 2012, s. 130). del 2 PROJEKTOMRÅDET
  • 16. 17 Genom Quarry Life Award fick vi kontakt med miljöchefen på Cementa i Slite, Kerstin Nyberg. Hon gav oss mer information om projektområdet som i hög grad är påverkat av den industriella aktiviteten på platsen. Området avgränsas i väster av en barrskog med högvuxna träd, i norr leder en truckväg till kalkstensbrottet i File Hajdar, i öster går väg 147 och i söder avgränsas området av Bogeviken. Nyberg2 berättade att Spillingsån vintern 2013 hade flyttats i och med att Cementa fått tillstånd att utvidga Västra brottet västerut. Utmed den nya dragningen hade en gäddfabrik, en damm för rovfisklek, anlagts men dit var det svårt att ta sig. Att tillgängliggöra gäddfabriken som anlades 2013, längst in i naturområdet, blev en utgångspunkt för oss i det fortsatta arbetet. Följande information har framkommit vid platsbesöken3. Spillingsån börjar i projektområdets nordvästra del där överblivet vatten leds ut från den processvattendamm som finns på platsen. Här har en sedimentationsdamm anlagts för att sediment från truckvägen ska kunna silas bort ur vattnet på väg mot Bogeviken. I Spillingsåns mynning, strax innan Bogeviken, ligger gäddfabriken som anlades genom ett samarbete mellan Cementa och Sportfiskarna på Gotland. I Västra brottet bryts märgelsten, en kalksten med hög lerhalt. Stenbrottet dominerar projektområdet och består av två marknivåer, Pall 1 och Pall 2. Dessa horisontella ytor som skapas i och med att sten sprängs bort kallas pallar. Pall 1 ligger cirka -25 meter under havet och Pall 2 cirka -45 meter under havet. I Pall 2 är stenbrytningen avslutad och botten har börjat fyllas igen med avbaningsmassor från markytan där Pall 1 ska utökas. I den östra delen av Västra brottet finns ett sänke, en lågpunkt, dit allt vatten leds. Marken här har delvis efterbehandlats och Cementa har anlagt ett ”showroom” som visar på hur en efterbehandlad bergtäkt kan se ut med avfasningar, vatten och vegetation. Från utsiktsplatsen utmed väg 147 ges en överblick över showroomet och stora delar av Västra brottet. Stenen från Västra brottet och File Hajdar transporteras via en truckväg ner till krossen i östra delen av Västra brottet. Efter att stenen krossats fraktas den via ett transportband under väg 147 och vidare in i Östra brottet för lagring eller till fabriken och ugnen. Söder om brottet bildar ett antal deponihögar mjukt formade kullar i det övrigt flacka landskapet. Deponierna har uppkommit vid olika tider. Den östra är kommunens gamla soptipp och de tre västra är upplag från Cementas verksamhet. Deponierna från brottet består till stor del av siltigt material. I områdets sydöstra del finns Slites idrottsplats med bland annat en ishockeyrink, en fotbollsplan och ett elljusspår. Elljusspåret leder ut i ett strövområde i områdets södra del där en kalkbarrskog och ett våtmarksområde tar vid. Våtmarken kantas av en tydlig vassbård närmast Bogevikens stränder. 2 Kerstin Nyberg miljöchef Cementa, telefonmöte 3 februari 2014 Beskrivning Projektområdet skala 1:10 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 SEDIMENTATIONSDAMM VINDKRAFTVERK DEPONI DEPONI DEPONI P-PLATS VÄG 147 IDROTTSPLATS SHOWROOM UPPLAGSPLATS GASLEDNINGAR SOPDEPONI SPILLINGSÅN PALL 1 -25 M U.H. PALL 2 -45 M U.H. STRÖVOMRÅDE GÄDDFABRIK BOGEVIKEN 500 meter 3 Platsbesök med Kerstin Nyberg miljöchef och Anders Birgerson geolog Cementa, utförda 10-13 februari och 24-27 mars 2014 UTSIKTSPLATS STENKROSS TRUCKVÄG UPPLAGSPLATS FABRIK del 2 PROJEKTOMRÅDET
  • 17. 18 Den stora cementfabriken i Slite stod klar 1919 och då började man bryta sten i det som idag kallas Östra brottet. I slutet av 1960-talet började brytningen av sten även på den västra sidan om väg 147 och truckar och maskiner tog sig mellan fabriken och brottet i en tunnel under vägen. När Cementa fick nya täkttillstånd 1976-1979 byggdes en ny stor ugn och verksamheten på den västra sidan utökades kraftigt enligt Birgersson4. Det var också i och med denna utökning av verksamheten som Spillingsån flyttades och en kanal grävdes mellan Spillingsdammen och Bogeviken berättar Birgersson5. Även den gamla Spillingsån var 1977 kvar med sin naturliga dragning uppifrån åkermarken i norr ner genom Sandburghagen, ett skogs- och naturlandskap, och ner mot Bogeviken genom ett våtmarksområde. I närheten av brottet hade kommunen sin soptipp och kraftledningsgatan skar genom området. Västra brottets utbredning i den djupare Pall 2 bröts fram till 2011 och Pall 1 har brett ut sig. Det Östra brottet används här som en lageryta med i huvudsak krossad sten från täkten under ett stort tak. Vägen norr om brottet är här en truckväg som leder till File Hajdar där brytning påbörjades 1983 (Cementa 2008). Kanalen som grävdes på 70-talet för Spillingsån har flyttats längre västerut och den nya åfåran har fått en naturligare dragning genom landskapet. En sedimentationsdamm fångar upp sediment från truckvägen som annars rinner ut i Bogeviken. I åns södra ände är en gäddfabrik anlagd för att stärka Bogevikens rovfiskbestånd. Kommunens före detta soptipp finns kvar som en höjd och Cementa har lagt till ett flertal deponihögar varav den sydvästra precis avslutats enligt Birgersson6. Mellan brottet och Bogeviken har kommunen anlagt en stor grusyta som användes av Nord Stream som upplagsplats för gasledningar mellan 2010-2012. Denna yta finns kvar och ska eventuellt användas igen 2016 då arbetet med gasledningen i Östersjön fortsätter (DN 2013). Västra brottet kommer 2021 att ha nått sin slutliga utbredning och Pall 2 har fyllts igen med avbaningsmassor och vatten enligt efterbehandlingsplanen upprättad av Ulrich Tränkle (2011). Truckvägen samt den östra delen av det Västra brottet kommer, så länge man bryter i File Hajdar, att användas som fabriksområde. Inom ramområdet för File Hajdar uppskattas brytningen enligt Birgersson7 kunna fortgå i ytterligare 50 år . Längs truckvägen tas stenen därifrån till dagens stenkross, under väg 147 till upplagsplatsen och slutligen till fabriken i Östra brottet. Då processvattnet år 2021 skulle kunna tas från det vatten som fylls upp i Pall 2 kan Spillingsdammen istället bli ett ytvattenmagasin för kommunen (Länsstyrelsen 2008). Projektområdet 1977 Projektområdet 2014, befintlig situation Projektområdet 2021, Cementas efterbehandling Projektområdet år 1977. Skala 1:20 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 Projektområdet år 2014. Skala 1:20 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 Projektområdet år 2021. Skala 1:20 000. Karta: © Lantmäteriet, i2012/901 4 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 29 april 2014 5 Ibid 6 Anders Birgersson geolog Cementa, samtal 11 februari 2014 7 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 12 maj 2014 OMRÅDETS UTVECKLING del 2 PROJEKTOMRÅDET ÖSTRA BROTTET KRAFTLEDNINGSGATA KANAL STENKROSS EFTERBEHANDLAT STENBROTT SPILLINGSÅN TRUCKVÄG SPILLINGSÅN SOPTIPP GRUSYTA SPILLINGSÅN DEPONI TRUCKVÄG VÄSTRA BROTTET SEDIMENTATIONSDAMM GÄDDFABRIK VÄG 147
  • 18. 19 Ny funktion Hide kulturbrott Gotland ring Bungenäs Furillen Ar På norra Gotland finns flera nedlagda stenbrott med nya funktioner som turistattraktioner. Vi har tittat närmare på fem närliggande stenbrott som efterbehandlats med ny funktion för att kartlägga vilka aktiviteter och upplevelser de erbjuder. Vi besökte Ar och Furillen i mars 2014. Furillen är en halvö på 500 hektar. Landskapet är kargt med stenstränder, raukar, klintar, hedar och skog. Här finns fridlysta orkidéer, vilda kryddväxter och får och kor som betar fritt i den södra delen på somrarna. Furillen har blivit ett av de mer kända omvandlade gamla industriområdena på Gotland. Fram till 1970-talet bedrevs kalkstensindustri här, efter det fungerade halvön som militärskyddsområde (Furillen.com u.å.). Fabriken från industrin är idag omvandlad till ett hotell med restaurang, Fabriken Furillen. Lämningarna från den gamla industrin samt det karaktäristiska ljuset har lett till att många fotograferingar för mode, reklam och musik har gjorts här. Området kring Fabriken Furillen består av stora kalkgrushögar och en gammal rälsdragning för vagnar som fraktat massor ut på en pir. Närheten till vattnet och det karga landskapet ger en känsla av rymd och ljus som är mycket speciell. Ar, som också kallas Blå lagunen, är ett gammalt kalkstenbrott som efterbehandlats till att bli en badplats. Brottet är ett populärt besöksmål med sitt turkosa sötvatten. 2010 anpassades området till det allt större antalet besökare och området fick en ny tillfartsväg, toalett, bord och sittplatser samt en stor parkeringsplats. Området kantas av stenar som vanligtvis visar på en pallkant i ett aktivt stenbrott. Spåren efter det gamla stenbrottet syns då brottkanternas vertikala väggar ner i vattnet har bevarats. Mot parkeringen och fikaplatserna har kanten jämnats ut och formats till stränder som leder besökarna ner i vattnet. Hela badplatsen ramas in av en karg hedmarkstallskog. Ar Bungenäs Furillen Hide Västra brottet Gotland ring I ett av de nedlagda kalkbrotten vid Storungs invigdes 2003 en racingbana. Här hålls stora internationella racingtävlingar, företagsevents, kurser och tekniktester av bilar. Dagens slinga är 3,2 km men det finns planer på att bygga ut med ytterligare 4,2 km vilket skulle skapa en av världens längsta racingbanor (Gotland.net 2007). Vid Hideviken finns ett stort område med övergivna stenbrott. Brytning och bränning av kalk pågick här från 1656 till 1750. Efter det var området övergivet till 1902 då Hideberget köptes upp av ett bolag som började med modern brytning som pågick till 1953. Mellan 1957-67 bröt Slite stenhuggeri sten här i en mindre skala och då bildades den inre gryta som liknar en amfiteater. Här arrangeras sedan 1993 teater- och musikkvällar av föreningen Hide Kulturbrott. Föreningen startade som ett konstnärligt forskningsprojekt där konstnärer och artister samarbetar med att skapa olika publika arrangemang (Gotlands museum u.å.a). Öster om Fårösund ligger halvön Bungenäs som länge har varit avstängd för allmänheten men under 2000-talet öppnats upp. Här fanns en period Gotlands största kalkbrott med uppemot 200 anställda. Då kalkbrytningen lades ner 1963 blev området ett militärt övningsområde. På området finns spår av både militär och industriell verksamhet med kalkbrott, bunkrar, bergrum, kratrar och byggnader från de olika epokerna (Gotland.net u.å.). Idag besöks halvön för bad i de vattenfyllda kalkbrotten eller ett besök på den nyöppnade Bungenäs matsal i den gamla officersmässen, en restaurang som 2012 omnämns i restaurangguiden White Guide (White Guide 2012). EFTERBEHANDLADE STENBROTT PÅ NORRA GOTLAND del 2 PROJEKTOMRÅDET Fotografier från platsbesöket vid Ar i februari 2014. Fotografier från platsbesöket vid Furillen i februari 2014.
  • 19. 20 Samspel mellan natur och kultur Vår vision för Slite upplevelselandskap är att skapa en plats för både människa och natur. Här kombineras stenbrottets kulturmiljö med omgivande naturmiljö. Starka målpunkter skapas där både aktiviteter och biologisk mångfald lyfts fram. Upplevelselandskapet accepterar platsens kultur och lyfter dess natur utifrån följande huvudpunkter: I det landskap som präglas av den storskaliga industrin och de förändringar den innebär skapas möjligheter för starkare upplevelsevärden. De deponihögar och dammar som har anlagts binds i vår vision samman med befintlig våtmark, skog och sjö. Här tillgängliggörs tidigare svåråtkomliga platser med vid utsikt över både industri och våtmark eller stilla rum i skog och vass för fika och vila. Vi låter besökaren komma upp ur vassen för att spana på fåglar eller ut i vattnet för att fiska och paddla. Uppleva och tillgängliggöra Arkitektoniskt attraherande objekt placeras ut i naturen och skapar möten mellan det storskaliga och småskaliga samt mellan industri och natur. Betong är det material som binder samman upplevelselandskapet, både för den som är intresserad av kultur och design och den som är intresserad av natur och de arter som lyfts med hjälp av betongobjekten. Landskapet blir en mötesplats där ortsbefolkningens, föreningarnas och företagens önskemål och initiativ förenas. Attrahera och förena Längs med slingan informeras besökare om arter och biotoper i området och målpunkterna lockar besökaren vidare ut i landskapet. Objekten vid målpunkterna utformas för att förstärka eller göra besökaren uppmärksam på en viss art. Området fungerar som en katalysator för de arter som redan finns på plats eller för de hotade arter från närområdet som skulle kunna hitta en fristad här. Utbilda och informera VISION del 2 PROJEKTOMRÅDET
  • 20. 21 del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
  • 21. 22 För att kunna realisera den vision vi tagit fram för området fördjupar vi oss i denna del i biologisk mångfald och efterbehandlingsplaner. Ämnet biologisk mångfald leder oss till hur bedömning görs av vilka arter som är hotade och vikten av att skydda de biotoper som är arternas livsmiljöer. Vidare undersöks biologisk mångfald i täkter, vilka strukturer som bör bevaras och vilka åtgärder som kan bidra till en ökad biologisk mångfald. Därefter följer den efterbehandlingsplan som ekologen dr. Ulrich Tränkle har tagit fram för Västra brottet. Delen avslutas med vår omarbetning av efterbehandlingsplanen. DEL 3 - ÖVERSIKT del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
  • 22. 23 Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald, ett internationellt avtal där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald och använda den på ett uthålligt sätt. I konventionen definieras biologisk mångfald som: ”Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.” (Centrum för biologisk mångfald 2014) ”Ett område med en speciell livsmiljö och vissa bestämda växter och djur” (Johansson red. 2005, s. 236) Så länge det har funnits liv på jorden har arter uppkommit, brett ut sig, förändrats och dött ut. Vid åtminstone fem tillfällen har geologiska omvälvningar och globala naturkatastrofer orsakat massdöd. Enligt Claes Bernes (2011, s. 16) på Naturvårdsverket är det dock människans verksamhet under de senaste århundradena som har lett till en ny utdöendevåg där allt fler växter och djur börjat försvinna. Bedömningar tyder på att vi förlorar hundratals eller till och med flera tusen arter per år. Den viktigaste förklaringen till att så många arter har försvunnit under senare tid är att människan dels har förändrat eller förstört arternas livsmiljöer genom exploatering och dels har påverkat ekosystemen genom föroreningar och klimatförändringar (Bernes 2011, ss. 18-19). Sverige har en relativt artfattig flora och fauna på grund av den senaste istiden. Många av våra arter har vandrat in i landet och mycket få växter och djur är unika för Sverige. Däremot har de inhemska bestånden ofta utvecklat genetiska särdrag som skiljer dem från andra bestånd av samma art. Anpassningen till vårt klimat gör att arterna därför kan vara svåra att återetablera genom förflyttningar från andra områden i världen. Gotland och Öland har dock en betydligt mer artrik flora än områden med liknande klimat men kalkfattigare mark. Detta beror på att den tidiga floran i Sverige efter den senaste istiden till stor del bestod av arter som gynnas av lättvittrade mineral som återfinns i kalksten (Bernes 2011, s. 14). Begreppet biologisk mångfald betonar enligt CBM (2014) betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, olika arter och en stor genetisk variation inom arterna. Enligt biologen Edward O. Wilson (2002, ss. 119-120) är variation av stor betydelse i all naturvård oavsett om den är praktiskt eller estetiskt betingad. En regel som de flesta ekologer idag accepterar är att ju fler arter det finns i ett ekosystem, desto produktivare och stabilare är det ekosystemet. Wilson hävdar att det som håller ett ekosystem stabilt är just den biologiska mångfaldens försäkringsprincip, att om en art försvinner från ett samhälle så fylls dess nisch snabbare om antalet arter runt omkring är fler. I den forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur som sammanställts av Ebba Lisberg Jensen (2008, ss. 24-25) är argument för biologisk mångfald huvudsakligen antropocentriska, de hänvisar till människans behov och upplevelse av en mångfaldig natur. Artrikedom beskrivs som ett av åtta viktiga karakteristika hos ett bra grönområde. Samtidigt förklaras att det inte är så enkelt som att maximal biologisk mångfald ger den mest positiva upplevelsen. Anblicken av ett lagom varierande skogsbestånd förklaras stimulera till aktivitet och upplevas som mest positiv (Axelsson Lindgren 1990 se Lisberg Jensen 2008, s. 25). När det gäller hur människor upplever biologisk mångfald har studier visat att den som känner till fler arter rankar den biologiska mångfalden som något högre än andra (Gyllin 2004 se Lisberg Jensen 2008, s. 25). Biologisk mångfald i Sverige BIOLOGISK MÅNGFALD Upplevelsen av biologisk mångfald Biotoper Rödlistan I Sverige finns det enligt CBM (2014) ungefär 500 arter av växter och djur som är akut hotade. Sedan 1970 har hoten för flora och fauna i världen sammanställts i rödlistor av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan klassificerar olika arter utifrån risken av att dö ut inom en kortare eller längre tidsperiod. Den publiceras vart femte år i Sverige av ArtDatabanken (SLU). En art som klassas som akut hotad har exempelvis 50 eller färre individer som fortplantar sig, eller så har dess bestånd reducerats med 80 procent eller mer under en period på tio år (Bernes 2011, s. 20). Det finns olika klassificeringar i rödlistan efter hur hög risk arten har att dö ut (bokstäverna inom parentes är de engelska förkortningarna som används i IUCN’s system): (EX) Utdöd (RE) Nationellt utdöd (CR) Akut hotad (EN) Starkt hotad (VU) Sårbar (NT) Nära hotad (DD) Kunskapsbrist (LC) Livskraftig Rödlistorna ger en bra bild över faktorer som påverkar artmångfalden i Sverige. Bedömningarna görs nationellt och kan därför fungera som stöd i prioriteringar av åtgärder för bevarandet av mångfalden. Rödlistan från år 2010 bygger på bedömningar av 20 800 arter. Av dem har 4 127 arter listats som hotade eller nationellt utdöda (Bernes 2011, s. 21). Många av de rödlistade arterna lever i biotoper som varit vanliga men blivit allt mer sällsynta. Hur dessa biotoper brukas och sköts är av stor betydelse för många arters överlevnad. För att klara av att skydda hotade arter krävs enligt CBM (2014) bland annat en hög diversitet av biotoper. En biotop har av Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, definierats som: I kapitlet om naturvärden i Region Gotlands översiktsplan tas ett avstamp i att naturen på ön i många avseenden är unik och att en stor del av Gotland därför har pekats ut som riksintresse för naturvärden. Landskapet beskrivs till stor del vara präglat av människans verksamheter sedan många hundra år tillbaka och att detta kulturlandskap har bidragit till en stor biologisk mångfald. Översiktsplanen förklarar att arternas livsmiljöer samt deras funktion och processer ska värnas. Ett av miljökvalitetsmålen, ett rikt växt-och djurliv, innebär att arterna ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation (Region Gotland 2010, s. 82). Ett delmål i översiktsplanen är att det ska tas fram underlag och metoder för att bland annat utvärdera hur naturvärden kan bevaras i de biotoper som bedöms vara mest hotade och där Gotland har ett särskilt ansvar. Dessa biotoper är bland annat ängen, alvarmarker och hällmarkstallskogar (Region Gotland 2010, s. 132). Enligt Centrum för biologisk mångfald (Lennartsson & Gylje 2009, s. 2) är även infrastrukturens biotoper som täkter, vägrenar och liknande människoskapade miljöer några av de viktigaste biotoperna för flera hotade arter. del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR Enligt visionen för Slite upplevelselandskap ska information om olika biotoper och hotade arter i området presenteras utmed en naturslinga. Målpunkter och deras objekt ska tillgängliggöra och belysa detta. På sidorna 36-39 kan du läsa mer om de biotoper våra målpunkter placeras i och vilken rödlistad art som lyfts fram. Tillämpning
  • 23. 24 Då länsstyrelsen fattar beslut om tillstånd till täktverksamhet ska villkor om täktområdets efterbehandling fastställas. Den efterbehandlingsplan som finns för Västra brottet i Slite är upprättad med ett fokus på återinförande av naturbiotoper från närmiljön. Däremot visar studier från Centrum för biologisk mångfald (Lennartsson & Gylje 2009 s. 2) att infrastrukturens biotoper som täkter, vägrenar och liknande människoskapade miljöer hör till de allra viktigaste biotoperna för flera undersökta hotade arter. Detta har lett oss vidare till att studera hur arbetet med efterbehandlingsplaner förhåller sig till biologisk mångfald. Miljösamverkan Sverige, ett samverkansorgan mellan länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, har tagit fram en exempelsamling med råd om efterbehandling av täkter. I samlingen anser de att en av utgångspunkterna vid efterbehandling av täktområden bör vara att gynna områdets biologiska mångfald. Då denna aspekt har uppmärksammats på senare tid finns ett stort behov av information angående de biologiska värdena i täkter (Miljösamverkan Sverige 2006, s. 7). I samlingen kommer de fram till att täkterna har en stor betydelse för ett stort antal arter. Förekomsten av tidiga successionsstadier gör att täkten kan fylla en funktion för arter som naturligt trivs i strukturer som förekommer i värdefulla naturmiljöer som till exempel rasbranter vid havet, hedar, alvarmark och stränder. Dessutom kan täktmiljöerna likna flera försvinnande strukturer ur det ålderdomliga jordbrukslandskapet, som fattiga naturbetesmarker, trädesåkrar och gårdsmiljöer (Miljösamverkan Sverige 2006, s. 8). Följande strukturer i täkter anses särskilt värdefulla: • Blottad mineraljord av olika kornstorlek, fuktighet och exponering. • Tidiga successionstadier, ytor med sparsam pionjärvegetation. • Artrika växtsamhällen i något senare successionsfas. • Näringsfattig mark. • Rasbranter. • Varierande topografi. • Grunda vattensamlingar. • Fuktig mark nära grundvattenytan. • Extremt torr, lättdränerad mark. (Miljösamverkan Sverige 2006 s. 8). Genom att vidta nedanstående åtgärder kan man enligt Miljösamverkan Sverige (2006, s. 11) bidra till en ökad biologisk mångfald i täkten [punkterna något förkortade]: • Täck inte över området med jord. Avstå från att så gräs, eller om grundvattenskydd behövs, använd ängsfrö och då enbart på täktbotten. • I de fall då täkten inte spontant koloniseras kan man eventuellt plantera in lämpliga arter. • Där det är möjligt - avstå från att plantera skog. • Jämna inte ut befintliga sydslänter - spara eller skapa någon brant slänt åt backsvalorna om materialet och läget är lämpligt för dem. • Merparten av uppväxande träd bör avverkas med jämna mellanrum. Värdefulla träd bör dock sparas, framförallt sälg eftersom den blommar tidigt på våren då det saknas andra nektarkällor för bin. • Ytor med värdefull flora bör sparas. • Spara vattensamlingar. • Tillåt inte motocrossåkning som efterbehandling i biologiskt värdefulla täkter. Detta utgör ett hårt, svårreglerat kontinuerligt markslitage. Det kan även finnas geologiska strukturer värdefulla att bevara i åskådbart skick. Som exempel ges att intressanta stenlagerföljder eller fossillager i en tvär brant kan sparas, både vid täkter i lösa avlagringar och i bergtäkter (Miljösamverkan Sverige 2006, s. 12). Enligt Bernhardsson8 är Västra brottet utpekat som riksintresse för naturvård just ur kvartärgeologisk synvinkel, då skärningen genom berggrunden tydligt visar påbyggnaden av Gotlands berggrund. Biologisk mångfald i täkter Åtgärder för ökad biologisk mångfald i täkter 8 Gabriel Bernhardsson naturvårdsenheten Länsstyrelsen på Gotland, mail 24 april 2014 del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
  • 24. 25 Estetiska aspekter Vattenfyllning Trappsprängning Återfyllning Snedsprängning Stup med skyddshylla I boken Industri möter landskap (Nilsson 1988) behandlas visuella aspekter på industriella ingrepp i landskapet och hur de har varierat över tid. Under perioden 1909-29 utgjorde estetiska argument viktiga motiv för naturvårdsarbete vid sidan av de naturvetenskapliga argumenten. Den industriella anläggningen skulle anpassas till landskapet och naturen självläka. Industriella byggnader utformades gärna med en monumental arkitektur för att visa på Sveriges storhet. Under perioden 1930-1949 ökade engagemanget ytterligare för de estetiska frågorna och nu skulle bland annat vägdragningar följa naturens former. Inom vattenkraftsutbyggnaden skulle anläggningarna smälta in i landskapet och mjuka kullar och plantering av befintliga trädarter skulle utplåna gränsen mellan befintlig och nyskapad natur. Byggnaderna skulle nu inte längre vara pompösa utan sparsmakat funktionella. Under 1950- 64 ägnades naturvetenskapliga och bevarandefrågor allt större intresse. Gällande estetiska ideal och vattenkraftsanläggningar skulle nu karaktären av industri och mänsklig påverkan tydliggöras. Terrängformerna skulle vara strikt geometriska och ett växtmaterial som vanligtvis återfinns i trädgårdar användes i miljöer kring kraftverksdammar, vägar och täkter. Efter 1965 spelade estetik och gestaltning en mindre roll i naturvårdsdiskussionen. En ökad miljömedvetenhet ledde till att landskapsåtgärder skulle dölja den industriella verksamheten. Efterbehandlingar skulle genomföras för att landskapet skulle vara så likt den ursprungliga naturen som möjligt och vattenkraftsanläggningar lades helt under mark. Enligt Nilsson (1988, s. 75) följde därefter en period med en klyfta mellan gestaltande och vårdande naturvård och en ökad miljömedvetenhet som ifrågasatte hela den industriella utvecklingen. Landskapsvårdande åtgärder kunde under denna period uppfattas som ett legitimerande av en destruktiv och oönskad verksamhet. I exempelsamlingen med råd om efterbehandling av täkter idag finns två utgångspunkter gällande estetiska värden och landskapsbild i efterbehandlingsplaner. En utgångspunkt är att området ska smälta in i landskapet. Den andra utgångspunkten är att området ska stå för ett nytt inslag som berikar landskapsrummet. I en skogsbygd beskrivs skapandet av en brant med utsikt vara ett berikande för området och en vattenspegel skulle kunna tillföra mycket i en utdikad jordbruksbygd (Miljösamverkan Sverige 2006, s.13). Det finns olika sätt att arbeta med pallkanterna vid efterbehandling av en bergtäkt. Hur täkten efterbehandlas beror på om verksamheten får stora mängder massor över i samband med brytningen och hur omgivande landskapsbild ser ut. Här följer några typexempel på hur man kan arbeta med efterbehandlingen av en bergtäkt med höga pallkanter (Miljösamverkan Sverige 2006, s. 14-18): EFTERBEHANDLING En sjö kan anläggas i de brott där brytningen skett under grundvattenytan eftersom vattentillgången är god. Vid anläggning av sjö i efterbehandlingen kan stup innebära en risk och nivåskillnader under vattenytan bör annonseras för besökare. Stup under vattenytan bör ligga minst tre meter under vattnets yta för att badande ska simma när de passerar över stupets kant. Om sjön blir en badplats bör det också finnas sluttande stränder som gör det enkelt att ta sig upp ur vattnet. En sådan sluttning är även gynnsamt för den biologiska mångfalden. Det är alltid osäkert hur högt vattnet blir och om det kommer att nå den önskade nivån. I områden där verksamheten medfört stora mängder avbaningsmassor som exempelvis jord eller morän kan de återanvändas för att återfylla brottet och skapa en slänt under efterbehandlingen. Om exempelvis skog ska återetableras i området kan trappsprängning och återfyllning med massor vara en bra metod. Hyllor sprängs då ut i samband med att man närmar sig ytterkanten av täkten. Höjden på trappstegen, eller hyllorna, kan variera men bör inte vara högre än 4-5 meter. Trappan blir sedan en grund för återfyllning med avbanings- och jordmassor. När den sista sprängningen för produktion gjorts borras ett snedställt hål och fylls med sprängsalva. Då skapas en skarp sluttning och risken för skador på både människor och djur minskas. Eftersom sluttningen blir så brant kan marken bli svår att använda och det kan vara önskvärt att fylla ut slänten med avbaningsmassor eller morän. För att minimera skaderisker hos människor och djur sprängs en cirka fem meter bred skyddshylla ut cirka två till tre meter under markytan. En sådan efterbehandling bör även inkludera någon typ av varning innan brottskanten. Samtliga illustrationer: John Dagobert Miljösamverkan Sverige 2006 del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
  • 25. 26 Efterbehandlingsplaner 9 Anders Birgersson geolog Cementa, mail 12 maj 2014 Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att bedriva täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter och det är som regel länsstyrelsen som beslutar om tillstånd till täkt. Den täktplan som bifogas ansökan ska bland annat innehålla ritningar över täktområdet före, under och efter avslutad verksamhet. Länsstyrelsen ska med utgångspunkt från täktplanen kunna bedöma verksamhetens effekter på miljön under brytningens gång och efter avslutad efterbehandling (Naturvårdsverket 2003). Efterbehandlingsplanen för Västra brottet Cementa har enligt Birgersson9 täkttillstånd för Västra brottet och File Hajdar till år 2021. Därefter ska förlängning av tillstånd sökas för File Hajdar medan brytningen i Västra brottet avslutas. Cementa har låtit ta fram en efterbehandlingsplan för Västra brottet, ritad och planerad av ekologen dr. Ulrich Tränkle 2011. Efterbehandlingsplanen består av en övergripande plan över hela Västra brottet samt en bilaga med fördjupning över den nordöstra delen av brottet, det som kallas ”Showroom” och där efterbehandlingen har påbörjats. I stora drag beskriver Tränkle (2011) sitt koncept i fyra punkter: • Återställa habitat som är användbara för viktiga växter och habitat som finns i Natura2000-området vid File Hajdar • Särskilt gynna nipsippan, Pulsatilla patens • Utveckla en så hög biodiversitet som möjligt • Återställa viktiga habitat som återfinns i omgivande områden (särskilt kalkgräsmarker) Brottskanterna består idag av kala, branta väggar som är upp till 20-25 meter höga. Efterbehandlingsplanen för brottets kanter säger att den djupare Pall 2 fylls med vatten och massor från området. De branta bergväggarna till Pall 1 bevaras, vid basen av bergväggen skapar en låg sluttning av rasmassor. De habitat som Tränkle vill föra in i brottet utgår från de habitat som finns i omgivningarna och de Natura2000-klassade habitaten nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker. I planen finns bland annat alvar, kalkgräsmark, tallskog, buskar, diken, våtmarker, sjö, rinnande vatten, sluttningar och branter utritade. Tränkle tänker sig att efterbehandlingsområdet ska sås med gräsfrön från närliggande ängar eller att ytjord innehållande rötter och fröer ska strös ut i brottet. Stora delar av brottet planeras även att bli tallskog. Vattendrag i området ska enligt Tränkle formas naturligt med kurvor och större vattensamlingar där vass och sälg kan växa. Lägre vattensamlingar som finns idag har ett saltinnehåll och fylls därför igen med material för att hindra saltinträning från Östersjön. Efterbehanglingsplan för Västra brottet. Skala 1:10 000 Ritad av dr. U. Tränkle. del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR
  • 26. 27 Tillämpning Anpassad plan Tränkles efterbehandlingsplan fokuserar på biologisk mångfald och på att införa de habitat som finns i de mer naturpräglade omgivningarna. De biotoper som har uppstått i det kulturpräglade landskapet tas det inte samma hänsyn till. Utifrån våra bedömningar är många av Tränkles tankar gynnsamma för den biologiska mångfalden och bevaras därför. Däremot finns det vissa åtgärder som kan vidtas för att förbättra den. Efter att ha studerat vilka strukturer som är värdefulla i täkter och hur man kan bidra till en ökad biologisk mångfald i täkter (se sid. 20) anser vi att efterbehandlingsplanen bör anpassas enligt följande: • Tidiga successionsstadier bör bevaras genom skötsel och avverkning, tallskog bör inte planteras i lika stor utsträckning. • Topografin bör varieras mer och trappor och ramper kan skapas i berget för ökad tillgänglighet och för större variation i biotoper. • Området bör inte täckas helt med jord, öppna ytor med sten och berg som bildats i brottet bör bevaras. • Alla ytor bör inte sås med gräsfrö, blottad mineraljord bör bevaras. • Motocrossåkning som föreslås i nordvästra hörnet bör inte tillåtas då det utgör ett för hårt och svårreglerat markslitage. Förutom de naturvärden som bör bevaras anser vi att ett större grepp bör tas för att göra området tillgängligt även för människan. Trappsprängning kan göra området tillgängligare men igenfyllningen innebär att lagerföljden i berggrunden döljs. Branter vända mot söder bör därför efterbehandlas som stup med skyddshylla. Dels för att visa på lagerföljden men även för att det ger platsen en unik karaktär. Eftersom Pall 2 ligger så djupt att grundvatten behöver pumpas ut är vattenfyllning det lämpligaste alternativet. del 3 TEORETISKA UNDERSÖKNINGAR Planen visar vår omarbetning av efterbehandlingsplanen i enlighet med ovanstående punkter. Detta är den plan arbetet i fortsättningen utgår från. De tätaste områdena med barrskog har tagits bort. På två av de platser det tidigare var barrskog skapas stora grusytor för att bevara lättdränerade områden i brottet. I det sydvästra hörnet av brottet byggs två kullar upp för att skapa en mer varierad topografi. Motorcrossbanan tas bort helt för att undvika det hårda slitaget det innebär. Öppen gräsmark och gles skog ersätter den. Runt om våtmarksområdena och sötvattensjön planteras sälg för att gynna pollinerare i området under våren. Arten förekommer vilt längs Spillingsåns tidigare dragning och är därför inte ett främmande inslag på platsen. Det nordöstra hörnet i området bevaras som showroom och fabriksområde så länge brytning pågår i File Hajdar. Gräs Tallskog Gles barrskog Sälg Våtmarksväxter Våtmark Vatten Grus Störd mark Kalkgräsmark Odlad mark Alvar Bostadsområde Byggnader Stenbrottsväggar Legend Vår omarbetning av Tränkles efterbehandlingsplan. 1:10 000
  • 27. 28
  • 28. 29 del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR
  • 29. 30 DEL 4 - ÖVERSIKT För att implementera den kunskap vi fått om biologisk mångfald och efterbehandling gör vi i denna del närmare undersökningar av projektområdet. För att ta tillvara på den kunskap och de önskemål som finns med området kartläggs området utifrån olika intressenter. Cementas önskemål om platsens framtida utformning och möjligheter kartläggs. Därefter följer lokala föreningars önskemål om området, pågående projekt och inventeringar av arter. Området undersöks även närmre enligt visionens mål gällande upplevelser och tillgänglighet där vi kartlägger områdets behov och platser med starkt upplevelsevärde. Genom att sammanställa kartläggningarna utses områdets målpunkter. Efter urval av målpunkter presenteras den biotop som målpunkten är placerad i och vilken rödlistad art som kan upptäckas i den biotopen. Delen avslutas med en illustrationsplan där områdets nya tillänglighet, entréer, målpunkter och utvalda arter är utplacerade. del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR
  • 30. 31 Kartan visar de områden Cementa anser som intressanta ur ett biologiskt och socialt perspektiv. 1 Området med den nyanlagda gäddfabriken. 2 Område lämpligt för fågeltorn. 3 Elljusspår som föreslås förlängas så gäddfabriken blir tillgänglig. 4 Utsiktsplats som är för liten i förhållande till antalet besökare. 5 Område föreslaget att fungera som endurobana. 6 Utmed branterna vid Pall 1 kommer fåglar flytta in. Cementas önskemål Som ledande producent av cement och ballast anser Cementa att de bör föregå med gott exempel när det gäller hållbarhetsfrågor. De har infört bindande riktlinjer för biologisk mångfald där de skriver att alla anläggningars efterbehandlingsplaner ska fokusera på biologisk mångfald. Dessutom ska anläggningar nära biologiskt känsliga områden ha planer för hur området ska förvaltas för den biologiska mångfalden (HeidelbergCement 2012). Hur de arbetar med biologisk mångfald går att läsa i HeidelbergCements (2010) guideline ”Promotion of biodiversity at the mineral extraction sites of HeidelbergCement”. Riktlinjerna utgår från att stora förändringar sker i landskapet vid mineraluttag och de presenterar principer för koncernens arbete med biologisk mångfald i täkter som utgår från att uppmuntra dialog, öka biodiversiteten och skydda naturen och miljön. Följande önskemål uppkom vid platsbesök med Nyberg och Birgersson. 6 5 1 2 3 4 KARTLÄGGNING - CEMENTAS ÖNSKEMÅL 1 och 3 Gäddfabriken 4 Utsiktsplatsen 2 Fågeltorn 6 Motorcrossbana 5 Fågelliv Något som tidigt presenterades var den nyanlagda gäddfabriken (nr 1 i kartan) och deras vilja att tillgängliggöra den för besökare. Idag finns ett elljusspår (nr 3 i kartan) öster om gäddfabriken som kan förlängas så att det når fram till gäddfabriken. De vill även expandera den befintliga utsiktsplatsen utmed väg 147. Det en populär plats att stanna till vid och som ger mycket god överblick över stenbrottet och showroomet och det blir trångt för besökarna att få plats. Det finns mycket fåglar i området kring Bogeviken och ett fågeltorn i närheten av gäddfabriken skulle vara bra. Enduro är en omtyckt motorsport på Gotland och en gammal bana har stängts av. En ny bana kan anläggas i det nordvästra hörnet av stenbrottet när brytningen av märgelsten avslutats. Fåglar kommer sannolikt att flytta in i branterna utmed Pall 1 när stenbrytningen är avslutad vilket ger skådarmöjligheter. del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 1:15 000 Dammen i den nyanlagda gäddfabriken har ett lågt vattenstånd och sly och stubbar finns kvar i dammen för gäddlekens skull. Utmed dammen i gäddfabriken finns skyddvallar. De är leriga och kantas av sly. Utsiktsplatsen ger en vid vy över Västra brottet och är utrustad med sittplatser.
  • 31. 32 Lokala föreningar 3 Sportfiskarna 1 ArtDatabanken 6 Gotlands Ornitologiska Förening 5 Länsstyrelsen på Gotland 4 Gotlands Botaniska Förening, GBF 2 Sötvattenslaboratoriet Som tidigare nämnts i arbetet har vi velat samarbeta med lokala föreningar och myndigheter för att ta till vara på engagemang som finns i området. För vårt projekt valde vi att ta kontakt med nedanstående föreningar. I kontakterna med dem har vi efterfrågat hotade arter, om det finns något pågående projekt och om det finns några särskilda önskemål. Eftersom arbetets syfte är att tillgängliggöra naturområden och informera om hotade arter har detta präglat vårt urval av önskemål och arter från föreningarna. Den första kontakten vi tog gällande hotade arter i vårt område var med ArtDatabanken på SLU. Där fick vi kontakt med Jonas Sandström och Sebastian Sundberg. Sandström10 gjorde en första sökning i deras databas för rödlistade arter. Efter sökning på rödlistade arter där ordet “kalkbrott” förekommer i artens Artfaktablad eller i korttext fick vi en lista på 15 arter. Bland dessa arter finns arten kalkbräken som av Sundberg11 beskrivs som en aktuell rödlistad art på kalkberg och tunt kalkgrus. Hos Sportfiskarna fick vi kontakt med Lars Vallin som varit delaktig i anläggandet av gäddfabriken. De projekt Vallin arbetar med strävar efter att förbättra livsbetingelser och reproduktionsmöjligheter för rovfisk som till exempel gädda, abborre och öring. Vallin13 berättar att rovfiskar är viktiga för en bra ekologisk balans. Om andelen rovfisk blir för låg kan det ha negativa konsekvenser som leder till att symptom på bland annat övergödning och algblomning förvärras. Gäddfabriken är anlagd som en våtmark som gäddor ska vandra upp till för att leka. Ett rör i dammen gör det möjligt att tömma den på vatten för underhåll. Detta kan med fördel göras efter att både gäddan och ynglen tagit sig ut till havet efter leken. För att underlätta fiskarnas vandring till gäddfabriken ska åmynningen rensas från vass då igenväxning ofta är ett vandringshinder. Vallin ser även att mängden sediment som Cementas verksamhet för med sig i ån är omfattande och behöver åtgärdas. Genom Gotlands Botaniska Förening, GBF, fick vi kontakt med ordföranden Jörgen Petersson14 som skickade oss en lista från deras databas med 299 arter som inventerats i området kring Bogeviken, då särskilt kring motionsslingan. Gällande artinventering rekommenderade Petersson ett besök i området tidigast i början av juni då växtligheten i våtmarkerna börjar komma igång och det är lättare att ta sig fram över myrarna. GBF började inventera för Gotlands Flora 1983 och utgick i inventeringarna från de ekonomiska kartbladen från 1970-talet. En av arterna som finns på listan och som enligt rödlistan är sårbar är orkidén honungsblomster. I samtal med Lennart Edsman12 på Sötvattenslaboratoriet framkom att stenbrottet skulle kunna bli en biotop för den akut hotade arten flodkräfta. Edsman berättade att Gotland avsatts som skyddsområde för flodkräfta då möjligheter finns att kontrollera att den kräftpestbärande signalkräftan inte planteras in på ön. Genom vår kontakt med länsstyrelsen blev vi hänvisade till Gabriel Bernhardsson på Naturvårdsenheten. Bernhardsson15 förklarar att det länsstyrelsen känner till från området är dels fornlämningar och dels rödlistade arter på platsen. I en karta över området från länsstyrelsens kartsystem har naturvärden, fornlämningar och sociala värden markerats. Bernhardsson förklarar att markeringarna för observerade arter kan ha en felmarginal på 100 meter och att observationerna kan vara från förra sekelskiftet och arten borta sedan länge. Gällande de rödlistade arterna är många knutna till ett öppnare beteslandskap och kan redan ha försvunnit från platsen då skog växt upp. Den första art Bernhardsson nämner som observerats på platsen och som troligen finns kvar är skugglosta, ett högt gräs knutet till gläntor i skogen. Även i området kring elljusspåret finns rödlistade arter, däribland honungsblomster och svartfläckig blåvinge som båda observerades 2012. Gotland beskrivs av GOF (u.å.) som en enda stor fågellokal där fåglarna lockas av naturens strandängar, fågelberg, hasseldungar och sanddyner, de gamla ängena och de obebyggda kusterna. Vi fick kontakt med Per Smitterberg16 på GOF som sammanställde en lista över de 202 arter som skådats i området kring Bogeviken. Genom att jämföra Smitterbergs lista med rödlistan framkom att 41 av de totalt 95 hotade arterna skådats kring viken. Det är både sjöfåglar som änder och vadare, fåglar som håller till i strandzonen och omgivande terräng samt sträckgäster som stannar till och rastar. Enligt Smitterberg finns det ett behov av ökad tillgänglighet och ett gömsle eller fågeltorn för att bättre kunna fågelskåda i Bogeviken, helst ser han ett rejält fågeltorn med två våningar. Med tanke på tillgänglighet och strategisk placering föreslår Smitterberg udden som sträcker sig ut i Bogeviken. Denna placering skulle ge bäst översikt över området, vikarna och de flacka stränderna. Anläggandet av fågeltorn har dessutom den positiva effekten att de koncentrerar besökarna till en plats och därigenom minskar störningen av fågellivet (Kloth & Lovén 2001, s. 30). 16 Per Smitterberg Gotlands Ornitologiska förening, mail 27 mars 2014 12 Lennart Edsman forskare Sötvattenslaboratoriet, samtal 25 februari 2014 15 Gabirel Bernhardsson naturvårdsenheten Länsstyrelsen på Gotland, mail 19 februari 2014 13 Lars Vallin Sportfiskarna Gotland, mail 8 april 2014 10 Jonas Sandström ArtDatabanken, mail 30 januari 2014 11 Sebastian Sundberg ArtDatabanken, mail 31 januari 2014 14 Jörgen Peterson Gotlands Botaniska Förening, mail 6 mars 2014 Kartan visar de områden olika föreningar och myndigheter hittat hotade arter eller potentiella habitat för dem.1 Branterna passar kalkbräken. 2 Om Pall 2 fylls med sötvatten är det ett lämpligt habitat för flodkräftan. 3 Gäddfabriken, lekplats för rovfisk. 4 I våtmarken har honungsblomster observerats. 5 I skogen har skugglosta observerats. 6 Udden är en plats för fågeltorn som ger en vid vy över de många arter som observerats, motionsslingan kan förlängas dit. 2 1 3 4 5 6 KARTLÄGGNING - HOTADE ARTER I PROJEKTOMRÅDET del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 1:15 000
  • 32. 33 Tillgänglighet i området idag Tillgängligheten i projektområdet är mycket låg. Det är svårt att ta sig runt i området och äldre stigar är eftersatta och svåra att orientera sig efter. Vid idrottsplatsen finns ett 1850 meter långt elljuspår (Gotland.se 2013). Motionsspåret är tänkt att förlängas till 2500 meter. Sträckan har röjts men arbete med barkning och märkning återstår. Eventuellt kommer även förlängningen att vara belyst, men det är ännu inte bestämt enligt Callenmark17. Elljusspåret är belagt med täckbark. Stigarna är utmärkta med olika färger på trädstammar, men är ändå svåra att följa och många av de antagna orienteringsskyltarna saknas. De anlagda spängerna har murknat och vass har trängt upp i mellanrummen mellan plankorna vilket gör dem oanvändbara. Vägarna som leder till och i stenbrottet är helt avstängda för allmänheten och får endast användas i verksamhetssyfte. Området kring stenbrottet är dessutom avgränsat genom ett viltstängsel. Det instängslade området kommer fortsätta vara det tills täktverksamheten i Västra brottet är avslutad. Vidare i arbetet kommer området behandlas som om det vore tillgängligt idag. Planer, skisser och idéer är baserade på vår revidering av efterbehandlingsplanen. Det betyder ändå att det instängslade området kommer kunna kopplas med den södra delen först år 2021. 17 Niklas Callenmark Region Gotland, mail 14 mars 2014 Befintligt elljusspår Påbörjad förlängning av elljusspåret Befintliga stigar Viltstängsel Ett viltstängsel inhägnar hela Västra brottet. Vid elljusspårets början är det svårt för nya besökare att orientera sig. Utmed stigarna finns flera spänger. De är murkna, överväxta av vass och går inte att använda. KARTLÄGGNING - TILLGÄNGLIGHET del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 1:15 000
  • 33. 34 Kartan visar de områden vi anser ha en rumslig eller stark upplevelsekvalitet. 1. Platån har en stark känsla av rymd med långa siktlinjer över stenbrottet och Bogeviken. 2. Vattnet i gäddfabriken tillför ett värde skogen annars saknar. 3. Vassen utmed Bogeviken är mäktig och bildar en barriär mot Bogeviken. 4. Våtmarken ligger inbäddad av skogsridåer och har långa siktlinjer mot vassen. 5. Fågeluddens placering i viken ger långa vyer över vattnet och är en av få platser utmed Bogeviken som inte är igenväxt med vass. 6. Tallgläntan är en öppen plats där stigar möts. 7. Utsiktsplatsen ger en vid utblick över Västra brottet. Inventeringsmetod 1 Platån 2 Gäddfabriken 4 Våtmarken 6 Tallgläntan 5 Fågeludden 3 Vassen 7 Utsiktsplatsen Stenbrottet Under våra besök i projektområdet fyllde vi i ett formulär för att kunna sammanställa och på så vis identifiera lämpliga placeringar av målpunkter i området. Formuläret innehöll följande punkter: • Ljusförhållande mörkt - ljust • Vindförhållande blåsigt - läigt • Ljudförhållande mycket - lite (positiva och negativa ljudbilder) • Siktlinjer långa - korta • Tillgänglighet svårt att nå - lätt att nå • Rumslighet öppet - slutet • Övrigt övriga intryck 7 1 2 3 4 6 5 Varje punkt bedömdes på en femgradig skala. De platser som inventerats med formuläret är platser vi upplevde hade en stark rumslighet eller ett starkt upplevelsevärde. Nedan presenteras platserna och deras starkaste upplevelsevärden. Platån upplevdes vara mycket vindutsatt eftersom det knappt fanns någon växtlighet här. Platån är en deponi uppbyggd av siltigt material och vid inventeringstillfällena i februari och mars, som är relativt blöta månader, var hela platsen väldigt gyttjig och tung att gå på. Det finns inga stigar eller vägar som leder till platsen och sidorna på deponin är branta och därmed svåra att ta sig upp på. Platån är en höjdpunkt, skapad av täktverksamheten och ligger cirka 12 meter över havet vilket gör den till en ovanligt hög utsiktsplats för att vara på Gotland. Utsikten härifrån sträcker sig över stora delar över stenbrottet i norr och i söder ut över Bogeviken. Avsaknaden av växtlighet gav platsen tillsammans med vyerna en stor känsla av rymd. Rymdkänslan var det starkaste intrycket och platsen upplevdes ha ett starkt upplevelsevärde tack vare det. Det var svårt att hitta till gäddfabriken. Inga stigar eller vägar leder hit och skogen omkring är sumpig och tät. Platsen är svårdefinierad eftersom gäddfabriken i sig är en damm. Därför koncentrerade vi oss på området öster om dammen, den sida som är lättast att nå i förhållande till var elljusspåret går. Längs dammens kanter har vallar anlagts för att hålla tillbaka vattnet, utmed dessa kunde vi identifiera en plats. Det går att gå på vallen som är knappt en meter bred. Runt om hela dammen växer en tät skog som i huvudsak består av tallar och enar. Det skapar en vägg och gör dammen till ett stort rum, helt olikt andra områden i skogen. Över dammen är det ljust och siktlinjerna bryts där skogen tar vid. Vattnet som rinner från dammen ut till Bogeviken skapar ett stillsamt porlande. Platsen upplevdes vara rofylld. Utmed en befintlig stig nådde vi våtmarken. Platsen vi inventerade upplevdes ha en rumskänsla då marken var täckt av en matta med låga örter och gräs, det fanns en stor dunge med tallar och enar i öster och en tät skogsridå i norr och väster. Från platsen fanns även en lång siktlinje ut mot vassridån. Att platsen var så öppen gjorde den ljus men ändå vindskyddad från nordliga vindar. Hela området kring platsen är mycket fuktigt vilket gör det svårt att nå den, stigen som var vältrampad låg dessutom lägre i marken. Det starkaste intrycket var känslan av rumslighet. På väg ut i området följde vi det befintliga elljusspåret. Vid denna plats möts flera stigar i en öppen glänta. Tallarna här är höga och ramade in gläntan. Ljud från fabriken och vägen hördes men det var vindskyddat och ljust. Sikten på platsen utgjordes av de linjer stigarna skapade. Upplevelsen var att gläntans placering och närhet till parkeringsplatsen var lämplig för att presentera området och stigarna i det. Genom att följa små stigar i skogen hittade vi till slut ut till udden. Liksom deponin gav platsen en känsla av rymd, men med en helt annan karaktär. Marknivån var nästan i samma nivå som vattnet eftersom terrängen är väldigt flack. I mitten av udden är marken hård och bar medan både den östra och västra sidan är bevuxen med den höga vassen. Siktlinjer är lika långa som Bogeviken är utbredd och himlens rymd är påtaglig. Trots ett visst trafikbuller och vindar gjorde utsikten och rymden att platsen är värd att besöka. Utmed hela Bogevikens norra strandlinje är vassen mycket tät och dessutom cirka två meter hög. Vassen växer antingen direkt i vattnet eller i mycket fuktig mark. Under inventeringarna upplevde vi en frustration över att veta att vattnet var så nära men aldrig kunna ta oss till det. I vassen, på väg mellan motionsslingan och gäddfabriken kände vi ett behov av att lösa problemet med tillgängligheten till vattnet. Platsen kan göras tillgänglig för fiske, skridskoåkning och paddling bland annat. Utsiktsplatsen ligger utmed väg 147 och nås enklast med bil. Ljud från trafiken är oundvikligt men utsikten över stenbrottet gör platsen värd att stanna till vid. Platsen utgörs av en parkeringsplats som skiljs av från sittplatserna med en låg mur av sten. Sittplatserna består av bord med fastmonterade bänkar i trä. I öster, mot brottet, är ett Gunnebostaket med urklippta hål som fungerar som tittgluggar uppsatt. INVENTERING - RUMS- OCH UPPLEVELSEVÄRDEN del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR Stenbrottet har en stark karaktär och upplevdes som mycket storskaligt. Då platsen i framtiden inte kommer se ut som vi upplevde den vid besöken har den inte inventerats som övriga platser. Stenbrottet har höga upplevelsevärden och bedöms därför vara en attraktiv målpunkt i projektet. 1:15 000
  • 34. 35 Sammanställning Målpunkter Ny promenadslinga Genom att lägga ihop resultatet från kartläggningen över de olika arterna, områdena och platserna blir det tydligt att många sammanfaller. Platser med en hotad art som överlappar områden med olika upplevelsevärden är enligt visionen lämpliga platser för placering av objekten. Cementa och ArtDatabanken har sett branterna i brottet som gynnsamma för olika arter. Sötvattenlaboratoriet och våra inventeringar visar att en art och en upplevelse kan passa ihop med vattenfyllning av Pall 2. Gäddfabriken är intressant att tillgängliggöra för både Cementa och Sportfiskarna. Våtmarkens orkidéer och rumsliga karaktär är identifierade av GBF och vår inventering. Cementa och GOF efterfrågar fågeltorn men föreslår olika placeringar. Vår inventering har visat att udden ger en bättre överblick. I skogen har Länsstyrelsen observerat en art och vår inventering visar att det finns en glänta. Platån ger en vid utsikt över hela området. Vattenfåglar vid vassen är observerade av GOF och kan tillgängliggöras i vassområdet. De identifierade målpunkterna går inte att nå via elljusspåret och de befintliga stigarna. För att göra målpunkterna tillgängliga används de befintliga dragningarna av stigar i så stor utsträckning som möjligt för att minimera ingreppen. Stigarna är i dåligt skick och behöver upprustas. Kommunens föreslagna förlängning av elljusspåret är dragen runt en enformig miljö. Utsiktsplatsen öster om stenbrottet fungerar även om den är underdimensionerad. Målpunkten undersöks inte närmare, dels för att den fungerar och dels för att den på grund av sitt läge är svår att förena med slingan. Den finns ändå med i arbetet eftersom den hotade arten nipsippa finns här och för att den är en lättillgänglig plats som kan locka besökare vidare ut i området om målpunkten informerar om det. Den nya dragningen, promenaden är som längst ca 7,5 kilometer. Slingan korsas på flera platser vilket möjliggör kortare och längre promenader. Över våtmarker och i vattnet i stenbrottet anläggs spänger och stigar röjs för att bli tydliga för besökare att följa.Den föreslagna förlängningen av elljusspåret dras om och erbjuder en längre och mer varierad runda än tidigare. Närheten till parkeringsplatsen vid idrottsplatsen är en logisk koppling och en naturlig entré. Promenadens uppgift är dels att leda mellan de olika platserna men även att ge besökaren en varierad upplevelse genom olika biotoper. Därför har de olika områdenas biotoper undersökts närmare. SLUTSATSER - IDENTIFIERING AV MÅLPUNKTER del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 1:15 000 1:15 000 1:15 000
  • 35. 36 Valda arter och deras biotoper 1 Kalkbarrskog 1 Skugglosta 2 Kalkfuktäng 2 Honungsblomster För att stärka bestånden av de hotade arter vi valt i målpunkterna är det enligt oss viktigt att identifiera den biotop arterna trivs i. Enligt visionen för Slite upplevelselandskap ska information om olika biotoper i området presenteras utmed en naturslinga och vid målpunkterna. I projektområdet finns både naturbiotoper och infrastrukturbiotoper. Biotoperna som beskrivs nedan innehåller de arter vi valt ut. Fakta om arterna som presenteras nedan kommer i huvudsak från ArtDatabankens artfaktablad om respektive art. Gotland har tidigare varit rikt på våtmarker men redan under tidigt 1900-tal hade stora delar av de gotländska myrarna torrlagts för att utöka öns jordbruksarealer. Landskapet på Gotland är på sommaren ofta drabbat av torka beroende på det tunna jordskiktet och den uppspruckna berggrunden (Kloth & Lovén 2001, ss. 33-34). Att värna våtmarkerna och anlägga nya förklaras i översiktsplanen som viktigt ur flera aspekter då våtmarkerna gynnar biologisk mångfald, fungerar som näringsfällor och förbättrar vattenhushållningen (Region Gotland 2010, s. 85). Enligt Magnus Martinsson (1997a, s. 7) på länsstyrelsen är en stor del av den biologiska mångfalden knuten till våtmarkerna och en tredjedel av Gotlands fågelfauna, kärlväxter och mossor är direkt beroende av dem. Våtmarkskomplexet runt Bogeviken består av många olika våtmarkstyper där kalkfuktängen är en av dem. Kalkfuktängar är en örtrik miljö innanför öns stränder där många orkidéarter återfinns (Petersson & Ingmansson 2007, ss. 38-39). Skogen utgör 42 procent av Gotlands yta (Region Gotland 2010, s. 85 ). I barrskogarna på ön är tallen det överlägset dominerande trädslaget. Till skillnad från skogar på fastlandet blir skogsmarkerna på Gotland inte lika sura av det döda växtmaterialet då försurningen motverkas av den kalkrika berggrunden. Detta innebär att en näringsrik mulljord bildas även under tallarna och att markväxtligheten är påfallande frodig med örter och gräs. Här trivs växter som vitsippor och orkidéer men även gräsarter som annars trivs i lövskog eller på ängar (Kloth & Lovén 2001, ss. 41-42). Våra inventeringar av kalkbarrskogsområdena i projektområdet visade att tall är den dominerande trädarten, även enar, idegranar, blåsippor och död ved är vanliga inslag. 18 Gabirel Bernhardsson naturvårdsenheten Länsstyrelsen på Gotland, mail 19 februari 2014 20 Jörgen Peterson Gotlands Botaniska Förening, mail 6 mars 2014 19 Gabirel Bernhardsson naturvårdsenheten Länsstyrelsen på Gotland, mail 19 februari 2014 BIOTOPER OCH ARTER En art som enligt Bernhardsson18 finns i området är skugglosta, Bromopsis ramosa, som enligt ArtDatabanken är klassad som sårbar (VU). Skugglostan är ett löst tuvat gräs som blir uppemot 0,8-2 meter högt. Skugglostan växer i ädellövskog eller i örtrik barrskog och gynnas av kalk. Arten finns både i väldränerade marker och översilningskärr och vill trots namnet inte ha helt sluten skog utan trivs bäst i gläntor och skogskanter. Då många populationer av skugglosta är mycket små är de känsliga mot störningar som bete, slåtter och dikning. Troligen gynnas arten av skogsgallring (ArtDatabanken, Snogerup 1984, Rev. Brunet 1996). Orkidén honungsblomster är enligt Bernhardsson19 och Peterson20 en av arterna som växer i kalkfuktängen vid Bogeviken. Honungsblomster, Herminium monorchis är enligt ArtDatabanken klassad som sårbar (VU). Arten är 5-20 cm hög och blommar i juni-juli med små gröngula honungsdoftande blommor. Från många platser har arten helt försvunnit och i Sverige finns honungsblomster som rikast på Öland och Gotland. Honungsblomster växer på kalkfuktängar och i rikkärr ofta tillsammans med andra orkidéer. På Öland och Gotland har kalkfuktängarna ofta varit betade och översvämningar eller en hög grundvattennivå i markerna har haft en gödslande och syresättande effekt. Omfattande utdikningar har gjort att honungsblomster har försvunnit från många lokaler. Honungsblomster gynnas av välhävdade marker som betas av nötkreatur. Om betet upphör tar ofta mer konkurrenskraftiga växter över. Även slåtter och tramp som håller gräsväxten nere beskrivs vara gynnsamt (ArtDatabankenThor 1992, Rev. Edqvist 2006). del 4 NÄRMARE UNDERSÖKNINGAR 1:15 000 1 2 Vid nummer 1 är biotopen kalkbarrskog och arten skugglosta har observerats. Nummer 2 är biotopen kalkfuktäng och arten är honungsblomster. Kalkfuktängarna i området översvämmas regelbundet under vår och höst vilket gör dem till gynnsamma habitat för många orkidéer.

Related Documents